Bloggarkiv

Svante Lundgren
Svante Lundgren
Svante Lundgren har nyligen skrivit en bok om de kristna i Mellanöstern. Själv bor han just nu i Yttre Hebriderna utanför Skottland. Därifrån bloggar han om smått och stort.

Utrensning

13.12.2011 08:22

Från slutet av 1700-talet skedde en omvälvande förändring av livet i de skotska högländerna. Från ett klanbaserat markägande gick man nu över till renodlat privatägande. Stora jordegendomar gavs till personer som gjort sig förtjänta av kungens gunst. Hela Lewis - som är den största ön i Storbritannien med flera tusentals invånare - kom till exempel att ägas av en enda person. De vanliga invånarna var helt beroende av godsägaren och dennes förvaltare. En invånare på Isle of Skye uttryckte det som så att han "bävade mer inför förvaltaren än inför Herrarnas Herre".


Storgodsägarna kom på att det enkla jordbruket skulle moderniseras. I stället för att ha en massa små jordplättar odlade av diverse torpare skulle man skapa stora fårfarmer eller områden för jakt (för godsägaren och hans vänner). Tiotusentals torpare, crofters, vräktes därför. De fick flytta till särskilda  crofting villages, oftast närmare kusten. Eller så fick de flytta till Glasgow och söka arbete i den växande industrin. Tiotusentals emigrerade också till Kanada, USA eller Australien.  


Den här processen kallas Highland Clearances och väcker fortfarande starka känslor. De mest notoriska utrensningarna gjordes i Sutherland på fastlandet. Där vräktes mellan 6 000 och 10 000 personer under femton år. Anvarig för detta var förvaltaren Patrick Sellar, som har kallats den mest hatade mannen i Skottlands historia. Det berättas att gräset vägrar att växa på hans grav.


Också Yttre Hebriderna drabbades. Från North Uist skeppades 2 500 crofters till Kanade mellan åren 1849 och 1856. Man ansåg att det bästa var att bli kvitt dem. Så man gav dem pengar för att emigrera. Det låter ju gentilt, men man lurade dem också att då de kom fram skulle det finnas folk som tog hand om den och hjälpte dem till rätta i det nya landet. Ingenting av detta stämde, de fick ta sig fram på egen hand. De kunde dessutom ingen engelska. Men godsägaren blev kvitt folk som bara utgjorde en börda.


Denna dramatiska förändring av "livet på landet" har motsvarigheter i andra länder i Europa, där jorbruket moderniserades vid samma tid. Skillnaden är att i till exempel Danmark agerade staten kraftfullt för att hjälpa dem som drabbades av dessa förändringar. I Skottland var staten i praktiken totalt frånvarande i denna process.


Det blev dock en ändring. Inte på grund av statens eller godsägarnas godhet. Utan för att folket reste sig till kamp. Oj, vad det låter sextiotalistiskt. Men det skedde på 70-talet. 1870-talet. Mer om det i morgon.  

Det här fåret i Yttre Hebriderna är helt oskyldigt till att godsägarna i tiden föredrog får framom småbönder.
Det här fåret i Yttre Hebriderna är helt oskyldigt till att godsägarna i tiden föredrog får framom småbönder.
sven-olof emet
13.12.2011 8:53
Svårt att inte bli påverkad av denna artikel, instinktivt reagerar jag på de orättvisor du beskriver, låt vara att det är ngt hundratal år tillbaka i tiden men det finns likheter med dagens förtryckare.
Att bli fråntagen sitt språk, sina sedvänjor, religion, ägodelar mm används av makthavare även i dag, kanske inte lika brutala former men definitivt lika effektiva. Ändå så tycks vi av och till sakna empati när vi inte själva är drabbade. Vill inte skriva klagovisor men jag tvivlar på att de drabbade blev hjälpta av den så kallade civilisationsprosessen som makthavarna gömde sig bakom.

Johan Sandberg. Jag har klarat av det. Jag har klarat av att gå fram till vilt främmande mänskor på gatan och ställt den kontroversiella frågan: Känner du Jesus? 20.1.2011 kl. 00:00

Ledare. I dagarna gör sig drygt niohundra frivilliga ansvarstagare i församlingarna hemmastadda på de platser som väljarna anförtrott dem. Många församlingar har ordnat välsignelseakter för de nyvalda i samband med årets första gudstjänster. De har samlats och knutit de första kontakterna, med varandra och med de anställda. 20.1.2011 kl. 00:00

Människa. – Jag är tacksam över mitt lutherska arv, säger Sarah Tiainen, i dag andra pastor i Metodistkyrkan i Åbo. 20.1.2011 kl. 00:00

Allmän info. 19.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Diakoniarbetarna i Vasa svenska församling vill vara tillgängliga också utanför centrum. Under två månader har de stöd av en väktare, men hur säkerheten på mottagningarna garanteras efter det är ännu öppet. 19.1.2011 kl. 00:00

Kultur. Fontana Media, det förlag som ger ut bland annat Kyrkpressen, har fattat beslut om att sluta leverera läromedel. 19.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kaplan Markus Saarinen har fått en skriftlig anmärkning av sin förman.  Orsaken är arbetsvägran i samband med biskop Björn Vikströms visitation. 18.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Vid söndagens prästvigning i Borgå domkyrka fick stiftet fem nya präster. 18.1.2011 kl. 00:00

Kultur. När författaren Philip Pullman reser runt och gör reklam för sin bok The Good Man Jesus and the Scoundrel Christ göra han det beskyddad av säkerhetsvakter. 17.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. På tisdagen inleds den ekumeniska böneveckan för enhet. 17.1.2011 kl. 00:00

Kultur. Kyrkan är starkt engagerad under Åbos år som Europas kulturhuvudstad. Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet är den största enskilda programproducenten under kulturhuvudstadsåret 2011, rapporterar Kotimaa24. 16.1.2011 kl. 00:00

Insändare. Detta behöver inte komma i tidningen! Men, vi är några blggare i Sverige som verkligen uppskattat möjligheten att speglas in på Kyrkpressens blogglista. Nu tycks den möjligheteh ha tagit slut - vilket är så tråkigt. Min blogg "stillsam" har haft fler läsare i Finland än i Sverige!   Går det att få fart på speglinge skulle det verjkligen uppskattas. Men det är inte så lätt att veta vem man ska skriva eller maila till. Jag har t o m skrivit ett blgginlä'gg om att min blogg blivit osynlig.   Lars B Stenström 14.1.2011 kl. 00:00

Teologi. Konfirmanderna i Danmark, Norge, Sverige och Finland speglar den kluvna nordiska lutherska kyrkligheten. 14.1.2011 kl. 00:00

Samhälle. I Helsingin Sanomats nekrolog över Eveline Fadayel framgår det att utvisade farmodern under tre månader fick fristad i Lintula kloster i Heinävesi, rapporterar Kotimaa24. 14.1.2011 kl. 00:00

Människa. Ann-Mari Audas-Willman har funderat på att bli präst sedan hon var liten. På söndag går den gamla drömmen i uppfyllelse. 14.1.2011 kl. 00:00

Kai Sadinmaa säger att man också kan tända ljus hemma om graven är för långt borta.

Begravningsplatser. Fjolårets sommar på Malms begravningsplats tvingade Kai Sadinmaa att möta sin dödsrädsla. Nu känns begravningsplatsen rik och levande. 31.10.2019 kl. 00:01
Dessa sex har representerat Borgå stift och Åland i kyrkomötet.

Kyrkomötet. I snart fyra år har samma gäng samlats i Åbo varje maj och november för att rita upp kyrkans riktning. Nu är deras tid snart slut. I februari blir det nytt kyrkomötesval. Kyrkpressen ställde två frågor till de ombud som representerat Borgå stift och Åland för att ta reda på vad arbetet i kyrkomötet egentligen går ut på. 31.10.2019 kl. 07:00
Förhoppningen är att begravningsportalen ska hjälpa människor med de praktiska arrangemangen.

begravning. Genom att logga in på begravningsportalen kan du boka både kapell och präst – och församlingen hör av sig till dig så snabbt som möjligt. 31.10.2019 kl. 00:01
Anna-Pia Svarvar bor en del av veckan i Åbo, där hon studerar teologi.

Förändring. När Anna-Pia Svarvar fick ett barn med ett handikapp förändrades precis allt, också hennes åsikter. Idag studerar hon teologi med målet att bli präst. 30.10.2019 kl. 15:28
När det blev klart att det fanns en stiftsomfattande åsiktslista fanns det inga andra alternativ än att skapa en till, säger Göran Stenlund.

kyrkomötesval. De lekmän som kandiderar i kyrkomötesvalet ställer nu upp på två åsiktslistor. Att man frångår regionala listor i valet av lekmannaombud har inte skett sedan år 1986, då stiftet röstade om kvinnliga präster. 28.10.2019 kl. 17:54