För första gången någonsin - skulle jag tro, fast vad vet jag - firades Finlands självständighet också i Yttre Hebriderna.

Min dotter Jolanta kom hit på måndag för att hålla lite ordning på sin far. Hon sade åt mig att bjuda in några vänner för att fira självständigheten. Jag lydde, som vanligt. Vissa kunde inte komma, men vi blev i varje fall en liten skara som samlades i blåvita tecken. Min lägenhet är inte heller så stor så tillställningen kunde inte ha varit så mycket större.

Det bjöds på pastasallad, ost och oliver och annan finländsk mat. Sen hade vi en liten frågesport om Finland. Vad jag kan säga om den är i varje fall att kunskaperna om vårt land är betydligt större efter frågesporten än innan. Och ingen tittade på TV på hela kvällen.

Det var den trevligaste självständighetsdagen som jag kan minnas.