Bloggarkiv

Mats Fontell
Mats Fontell
Mats "Matte" Fontell är  ungdomsarbetare och trubadur från Borgå. Vid sidan av visdagboken skriver han gärna texter med olika längd och innehåll. Som månadsbloggare bjuder han på en bukett tankar som landat i vardagen.

Stamningen och jag

16.01.2012 09:44
Senaste vår sedan såg jag den omdiskuterade och Oscarbelönade filmen The King's Speech, berättelsen om kung Georg IV av England som besvärades av svår stamning. En gamman god barndomsvän ringde upp mig och sade att han gärna skulle se filmen och att det bara finns en människa som han ville dela filmupplevelsen med.
Jag har själv stammat enda sedan jag började prata och är med andra ord född stammare. Jo, det är ju faktiskt så att talfelet stamning är en neurologisk funktionsstörning som finns i generna och är därmed inte en följd av att t ex grannens arga hund skrämt upp en som barn.
I tonåren var stamningen nog som värst och svårast och det är knappast så underligt i och med att det under den tiden också annars händer så mycket både i kropp och knopp. Som stammare lär man sig undvika svåra talsituationer och åker slalom mellan svåra ord och andra kommunikationsutmaningar. För en stammare är dom hör- och synbara symptomen bara toppen av isberget. Den stora massan finns inom den som stammar, i form av rädsla och skam.
Personligen känner jag mig lyckligt lottad över att under åren, med Guds, människors och sångens hjälp, övervunnit det mesta av rädslor och undvikanden. Därmed har också stamningen krympt ihop betydligt. Både svåra, men också ibland ganska komiska, minnen lever ändå kvar. Ett minne av det mer komiska slaget kommer här:
Vi var med Nina ganska nygifta och bodde i Helsingfors. Maten handlade vi för det mesta i en sympatisk närbutik i södra Haga. Jag står vid köttdisken och tänker inhandla broilerlår (jo, det var lösvikt som gällde på 80-talet!) Bakom disken stod nästan alltid samma glada, tämligen kurviga och storväxta dam med sitt yvigt burriga röda hår. Så också den här dagen.
”Mitä saisi olla herralle tänään?” kvittrar damen glatt
”Hmm.. o-o-ottaisin b-rroileria”
”Saisiko olla koipipalaa vai rintapalaa?”
Här blev det tvärstop. Jag skulle ju ha lår, dvs koipipalaa, men k-ljudet var nästan det svåraste ljudet för mig att få fram i en stressad situation.
”K-k-k-k..” kämpade jag några sekunder men hasplade sedan i paniken ljudligt ur mig:
”Rinnat näyttää hyviltä!” ... varpå damen sträcker på sig, ler brett och utbrister:
”Ainahan ne rinnat hyviltä nayttää!”
Jag kände onekligen en viss lättnad när man något år senare började få broilerlår vid självbetjäningsdisken i färdig vakuumförpackning..
Man räknar med att ca 1 % av befolkningen stammar vilket betyder att vi stammande finlandssvenskar är ungefär 3000 till antalet. Det är därför sannolikt att du som läser det här känner någon som stammar. Två små tips: Låt den som stammar tala till punkt utan att fylla i och försöka gissa vad hon/han tänker säga. Ha tålamod och håll gärna ögonkontakt.
Det finns underbara intresseföreningar för stammare både på nationell och nordisk nivå. Har man ett handikapp, vilket som helst, också ett som långt går att dölja, så lönar det sig alltid att söka hjälp och stöd. Det ger både nya vänner, kunskap och uppmuntran på färden vidare.
Tack för en bra story om kommunikation. Citatet var precis det jag sökt utan att veta om att det fanns ett sädant. Kommer att testa om det fungerar och ifall så tas den i flitig användning. Ha det gott, Oa.
Matte
16.1.2012 10:39
Tack Christel för dom värmande och uppmuntrande orden!
Christel Raunio
16.1.2012 10:37
Tack Matte för en härlig och klok blogg!
Matte
16.1.2012 10:36
Tack Alexandra för din kommentar. Många saker blir lättare när man talar om dom. Allt gott till dig och din familj!
Alexandra Lönnroos-Uddström
16.1.2012 10:28
Väldigt fin text/upplevelser du skrivit om stamningen, känner igen många saker när jag läser igenom dethär! Min man har stamning, och det känslor han berättat att man har i olika situationer som stammar är väldigt långt det som du beskriver.

Ha en fortsatt bra dag Matte :)

Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49
Biskop Bo-Göran Åstrands visitation i Korsnäs församling blir mycket avskalad.

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02
Kyrkostyrelsen uppmanar nu alla i kyrkan att jobba på distans, om bara möjligt.

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19
Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad men bor sedan länge i Helsingfors.

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38
Tomas Ray, Emma Audas, Robert Lemberg och Stina Lindgård vill bli vikarie för stiftsdekanen.

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59
– Nu kan vi kombinera församligens lokala informationsbehov med den större utblick som Kyrkpressen ger, säger Boije.

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12
Församlingsanställda uppmanas till god handhygien och att i sin verksamhet speciellt beakta riskgruppen, dit äldre och långtidssjuka hör.

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31
Tapio Luoma, ärkebiskop, Evangelisk-lutherska kyrkan i är en av dom de nordiska kyrkoledarna som har undertecknat uttalandet.

europa. Nordiska kyrkoledare har undertecknat ett uttalande där dom uttrycker sin oro. 10.3.2020 kl. 13:26
Undvik gemensam nattvardskalk, lyder rekommendationen från kyrkostyrelsen.

Smitta. Inga gemensamma nattvardskalkar, traditionella psalmböcker eller kollekthåvar som går från hand till hand – det är några av de konkreta rekommendationerna från kyrkostyrelsen till församlingarna, för att förhindra spridningen av coronaviruset. 10.3.2020 kl. 10:39
Stefanie Lindroos jobbar som församlingssekreterare och informatör i Matteus församling.

ekofasta. "Jag förstod att jag lärt mig något annat utöver namnet på spännande nya veganprodukter: nämligen uppskattning." 11.3.2020 kl. 00:01

Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07