Bloggarkiv

Mats Fontell
Mats Fontell
Mats "Matte" Fontell är  ungdomsarbetare och trubadur från Borgå. Vid sidan av visdagboken skriver han gärna texter med olika längd och innehåll. Som månadsbloggare bjuder han på en bukett tankar som landat i vardagen.

Stamningen och jag

16.01.2012 09:44
Senaste vår sedan såg jag den omdiskuterade och Oscarbelönade filmen The King's Speech, berättelsen om kung Georg IV av England som besvärades av svår stamning. En gamman god barndomsvän ringde upp mig och sade att han gärna skulle se filmen och att det bara finns en människa som han ville dela filmupplevelsen med.
Jag har själv stammat enda sedan jag började prata och är med andra ord född stammare. Jo, det är ju faktiskt så att talfelet stamning är en neurologisk funktionsstörning som finns i generna och är därmed inte en följd av att t ex grannens arga hund skrämt upp en som barn.
I tonåren var stamningen nog som värst och svårast och det är knappast så underligt i och med att det under den tiden också annars händer så mycket både i kropp och knopp. Som stammare lär man sig undvika svåra talsituationer och åker slalom mellan svåra ord och andra kommunikationsutmaningar. För en stammare är dom hör- och synbara symptomen bara toppen av isberget. Den stora massan finns inom den som stammar, i form av rädsla och skam.
Personligen känner jag mig lyckligt lottad över att under åren, med Guds, människors och sångens hjälp, övervunnit det mesta av rädslor och undvikanden. Därmed har också stamningen krympt ihop betydligt. Både svåra, men också ibland ganska komiska, minnen lever ändå kvar. Ett minne av det mer komiska slaget kommer här:
Vi var med Nina ganska nygifta och bodde i Helsingfors. Maten handlade vi för det mesta i en sympatisk närbutik i södra Haga. Jag står vid köttdisken och tänker inhandla broilerlår (jo, det var lösvikt som gällde på 80-talet!) Bakom disken stod nästan alltid samma glada, tämligen kurviga och storväxta dam med sitt yvigt burriga röda hår. Så också den här dagen.
”Mitä saisi olla herralle tänään?” kvittrar damen glatt
”Hmm.. o-o-ottaisin b-rroileria”
”Saisiko olla koipipalaa vai rintapalaa?”
Här blev det tvärstop. Jag skulle ju ha lår, dvs koipipalaa, men k-ljudet var nästan det svåraste ljudet för mig att få fram i en stressad situation.
”K-k-k-k..” kämpade jag några sekunder men hasplade sedan i paniken ljudligt ur mig:
”Rinnat näyttää hyviltä!” ... varpå damen sträcker på sig, ler brett och utbrister:
”Ainahan ne rinnat hyviltä nayttää!”
Jag kände onekligen en viss lättnad när man något år senare började få broilerlår vid självbetjäningsdisken i färdig vakuumförpackning..
Man räknar med att ca 1 % av befolkningen stammar vilket betyder att vi stammande finlandssvenskar är ungefär 3000 till antalet. Det är därför sannolikt att du som läser det här känner någon som stammar. Två små tips: Låt den som stammar tala till punkt utan att fylla i och försöka gissa vad hon/han tänker säga. Ha tålamod och håll gärna ögonkontakt.
Det finns underbara intresseföreningar för stammare både på nationell och nordisk nivå. Har man ett handikapp, vilket som helst, också ett som långt går att dölja, så lönar det sig alltid att söka hjälp och stöd. Det ger både nya vänner, kunskap och uppmuntran på färden vidare.
Tack för en bra story om kommunikation. Citatet var precis det jag sökt utan att veta om att det fanns ett sädant. Kommer att testa om det fungerar och ifall så tas den i flitig användning. Ha det gott, Oa.
Matte
16.1.2012 10:39
Tack Christel för dom värmande och uppmuntrande orden!
Christel Raunio
16.1.2012 10:37
Tack Matte för en härlig och klok blogg!
Matte
16.1.2012 10:36
Tack Alexandra för din kommentar. Många saker blir lättare när man talar om dom. Allt gott till dig och din familj!
Alexandra Lönnroos-Uddström
16.1.2012 10:28
Väldigt fin text/upplevelser du skrivit om stamningen, känner igen många saker när jag läser igenom dethär! Min man har stamning, och det känslor han berättat att man har i olika situationer som stammar är väldigt långt det som du beskriver.

Ha en fortsatt bra dag Matte :)

DECKARE. Kyrkoherdens fru har blivit stenad till döds i den österbottniska byn Solf. Det är upptakten till deckaren ”Den som offrar sig”, skriven av Simon Ventus och Christina Gustavson. 8.3.2023 kl. 18:38

missbruk. Tidigare vann flaskan om han måste välja mellan den och hustrun. Idag väljer Stig Nykvist bort flaskan. – För missbrukare är det dagens viktigaste och svåraste val, säger han. 8.3.2023 kl. 10:50

kollekt. Kyrkostyrelsen rekommenderar Mobilepay för att samla in kollekt, de församlingar som gör det har goda erfarenheter – ändå erbjuder de flesta församlingar i Borgå stift inte den möjligheten. – Mobilepay är faktiskt lättare än att hålla på med kontanter, säger de anställda vid ekonomiavdelningen i Kyrkslätts kyrkliga samfällighet. 7.3.2023 kl. 18:59

petrus. När Petrus församling ordnade retreat för unga vuxna stängde Pauliina Kittilä och Ida-Maria Pekkarinen av sina telefoner för en helg. – När en bunt fixare får åka på retreat är det som att Herrens härlighet lyser över en! 7.3.2023 kl. 00:00

Gemensamt Ansvar. I år fokuserar insamlingen Gemensamt Ansvar på förebyggande av våld bland unga. Det behövs verkligen, konstaterar kriminalkommissarie Leif Malmberg i Borgå. 22.2.2023 kl. 22:27

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37

kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00