Bloggarkiv

Mats Fontell
Mats Fontell
Mats "Matte" Fontell är  ungdomsarbetare och trubadur från Borgå. Vid sidan av visdagboken skriver han gärna texter med olika längd och innehåll. Som månadsbloggare bjuder han på en bukett tankar som landat i vardagen.

Decemberstormar utanför och innanför hemmen

05.01.2012 15:15
Julvädret var konstigt. På julafton hade vi faktiskt lite snö i vår by i södra Borgå så även om det regnade så var det inte helt svart. När juldagen kom så var det rena rama vårvädret. Mätaren visade på otroliga + 8 grader, fåglarna kvittrade och solen värmde från klarblå himmel. Kunde lika bra ha varit april.
Så kom annan dag jul då Dagmar nog sannolikt fick mer uppmärksamhet än Stefanus. Stormen Dagmar lamslog stora delar av hela norden och även om förödelsen självklart inte kan jämföras med sydklotets naturkatastrofer, så var det många som fick en otäck och påfrestande avslutning på julhelgen. Naturens krafter inger alltid respekt.
Det är ändå inte bara utanför hemmen som det stormat under julhelgen. Dom mest förödande stormarna under och inför julen har nog försiggått innanför väggarna i många finländska hem.
Jultiden är påfrestande för många och i en tid där vi önskar varandra julefrid så är verkligheten mången gång något helt annat. Sociala, mentala och missbrukarproblem gör jultiden till ett helvete för otaliga familjer med ofattbara tragedier i sina spår. Vad rörde sig i huvudet på den pappa som under julveckan i Vanda knivhögg sina två små barn och deras mor till döds? Det var knappast en tillfällighet att detta fruktansvärda dåd skedde precis före julen. Ondskan är fruktansvärt skrämmande och gör mig ofta livrädd och lamslagen. Ändå måste den motarbetas med alla tänkbara sätt och metoder. Ondskan runt omkring mig, men smärtsamt nog också inom mig. Någon farligare fiende finns inte.
Ps. Nu får det vara färdigt skrivet om julen och om dess glädje och sorg. Efter trettondagen ska jag blicka framåt mot nånting som redan börjar skymta i kikarsiktet..
Else
19.1.2012 16:20
Mådde inte så psykiskt bra vid jul.
Man har kanske sådana förväntningar på själva julen att det är svårt att sedan när en jul inte alls blir som man hade önskat sig ändå kunna ta den med ro, det kommer ju flera jular om man får leva.
Att ta till vredes gärningar har jag aldrig kunnat. Förstår inte varför någon kan ta till knivar mot andra människor. Men man känner ju inte till hurudant liv gärningsmännen/kvinnorna har haft och om de själv har utsatts för vrede och handlar därefter mot andra.
Hoppas bara att han nu ångrar sig och får ett bättre liv .Men troligen får han bara mediciner och så vidare.
Samtliga som bodde i det huset och kände familjen behöver nu stödsamtal men hjälper det...
Ja själv blev det bättre då mina egna flickor kom till mej på juldagen. Fick så fina gåvor men själv hade jag varit så pank att jag inte kunde köpa så många klappar men några ändå.
En jul utan klappar skulle nog vara lika bra,för tänk vad man skulle spara på det. Låter fint att ni spelade spel det skulle vara roligt.
tack för bloggen!
sven-olof emet
6.1.2012 18:10
Ibland undrar jag om inte alla dessa ondskefulla handlingar startar långt, långt innan vi kommer i officiell kontakt me dem.Utanförskap, psykisk press, utmattning att alltid vara tvungen att hålla masken, ekonomiska kullerbyttor m.m leder ofta till känsla av vanmakt. Vi lever ju i ett samhälle med många olika slag av maktkonstellationer och där makt finns finns vanmakt.
Alla försök att ta sig ur resulterar bara i den ena destruktiva handlingen efter den andra och till slut nås bristningsgränsen.
Matte
5.1.2012 21:57
Roligt att hör av dig Camilla. Så fint vi hade med sketch, spex och allvar på Rosvik. Och din oförglömliga mossgröna Saab :) Allt gott!
Camilla Klockars
5.1.2012 20:36
Gillar det du skriver, Matte - och minns med glädje sommaren 1987 (?) och skribalägrena på Rosvik. Det var kul! Stay blessed!

Ledare. Hur många svältande barn krävs det innan världen vaknar? Det är en av de bittra frågorna många ställer sig när omfattningen av svältkatastrofen på Afrikas horn börjar stå klar. 1.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Duvor, palmer och eller kanske Jona i valens buk? Från och med torsdag pryder glada målningar gjorda av barn koret i Lumparlands kyrka. 31.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Nokiamissionens ledare Markku Koivisto har fått lämna sin tjänst på grund av sexuella överträdelser. 30.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Svenskspråkiga fångar i Finland har små chanser till själavård på sitt modersmål. Nu ska det andliga arbetet bland fångarna förbättras. 30.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Han gick omkring och bar på melodislingor som pockade på att få komma ut. Under sin alterneringsledighet skrev Philip Hällund tio psalmer. 29.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarnas ”riksdag” stiftsfullmäktige samlas undantagsvis inte i höst. 29.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är svårt att vara stadsbo. Alla utanför ring ettan vet ”precis” hurdan du är. Ännu värre är det – som i Kjell Westös fall – att vara född förortsbo med rötterna utanför stadskärnan. Då vet också de som gynnats av storken och blivit nedsläppta inom spårvagnsnätet ”precis” hurdan du är. 26.8.2011 kl. 00:00

Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Teologernas åsikter om yoga går i sär. Max-Olav Lassila avråder kristna från yogaträning, men Patrik Hagman tycker inte att man kan dra allt österländskt över en kam. 22.8.2011 kl. 00:00

Esbo svenska församling har hyrt in proffshjälp för att sköta strömningen av gudstjänsterna, berättar kyrkoherde Kira Ertman.

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35
Bo-Göran Åstrand

Coronapandemin. Det finns inga tecken på panik i stiftet. Efter att ha kollat läget med de flesta kyrkoherdarna är biskop Bo-Göran Åstrand både imponerad och bekymrad. 23.4.2020 kl. 12:41
Håkan Nyman och Mårten Malmström har känsloband till skogarna i Vällskog.

esbo. Församlingarna i Esbo planerar att skydda femtio hektar skog intill nationalparken i Noux för tjugo år framåt. – Skogen skyddas, men församlingen får också intäkter för den. 23.4.2020 kl. 12:16

rättelse. I intervjun med biskop Bo-Göran Åstrand i nästa nummer av KP om läget i stiftet finns en felaktig uppgift. 22.4.2020 kl. 12:35
Minna Timmerbacka-
Vidjeskog är nu i det skedet när avståndet mellan kontrollerna blir längre. Men hon kommer att få leva med 
dem tills hon fyllt 70.

profilen. Du är frisk. Cancern kommer aldrig tillbaka. Det är ord som ingen sagt åt Minna Timmerbacka-Vidjeskog men som hon önskar att någon skulle säga. Men hon förstår också att ingen kan göra det. Även om hon nu kan lämna oron bakom sig faller hon tillbaka i den ibland. 22.4.2020 kl. 10:44