Så vad gör du egentligen, delar ut pengar eller?

Agneta Markkula 22.11.2024

Den frågan har jag fått några gånger, ibland lite försiktigt och andra gånger mera rakt och någon gång kanske till och med sarkastiskt.

Många har hört om att man kan få ekonomisk hjälp från diakonin då det uppstår en kris men så mycket annat vet man kanske inte om diakoniarbetet.

Det stämmer att vi diakoniarbetare möter människor som kommer till mottagningen för att få ekonomisk hjälp, till exempel i form av ett köpkort till matbutiken men det betyder inte att alla som kommer får det per automatik. Den som tar kontakt i ekonomiska frågor får stöd och handledning i att ordna upp situationen, till exempel i hur man ansöker om olika bidrag från FPA och välfärdsområdet. I min församling gör vi en ekonomisk utredning och funderar tillsammans på vilka inkomster och utgifter personen har och hur man kan ändra på situationen om pengarna inte räcker till.

Vad annat gör vi diakoniarbetare då? Dricker kaffe och besöker den äldre befolkningen?

Ibland har jag svårt att svara på den frågan, vad gör vi inte? För min egen del är det ganska lite kaffedrickande och så gott som inga hembesök hos seniorer. Jag kan istället besöka barnfamiljer eller ensamstående vuxna.

En diakoniarbetares arbetsuppgifter kan variera ganska mycket beroende på i vilken stad eller kommun man jobbar och vilka behov som finns. Det är kanske det bästa med att arbeta som diakon, att jobbet är varierande. Jag får t.ex. delta i vår församlings familjecafé, ordna träffar för ensamstående föräldrar med barn, vara med på familjeläger, delta i gudstjänsten, ansvara för insamlingen "Ge barnet en gåva", ordna evenemang och träffar för vuxna och göra en massa annat roligt som t.ex. planera och tillreda ätbart. Överraskande mycket tid går åt till planering har jag märkt, men då någonting jag planerat resulterar i någonting positivt för en deltagare kännst det bra.

Det viktigaste vi gör är att bemöta människor. Oavsett hur arbetsbilden ser ut bemöter alla diakoniarbetare människor i olika livssituationer. Vi möter människor i sorg, människor som känner hopplöshet inför framtiden, människor med risk för att mista sin bostad på grund av obetalda hyror och människor som mår psykiskt dåligt. Men vi möter också människor med hopp om en ljusare framtid och människor som trots alla motgångar är positiva och gärna vill ställa upp för andra som har det kämpigt. Vem än vi möter och hur än hens livssituation ser ut bemöter vi den människan som en värdefull individ.

Agneta Markkula jobbar som projektanställd diakon i Åbo svenska församling

religionsundervisning. Religionsläraren Sune Alén har varit en drivande kraft bakom det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap på Åland. Att få till stånd ett likvärdigt ämne för alla har varit hans främsta mål. 16.3.2021 kl. 09:46

pris. Regissören Suvi West får Kyrkans mediestiftelses pris för filmen Eatnameamet – Vår tysta kamp. Dokumentärfilmen handlar om samernas kamp för överlevnad. 15.3.2021 kl. 15:42

Herdeval. Monica Cleve och Kristian Willis har sökt kyrkoherdetjänsten i Vanda svenska församling. 8.3.2021 kl. 15:40

Skidning. Det åttonde Vasaloppet för sjukhusteologen Catharina Englund i Jakobstad blev inte av i år. I stället skidade hon loppet i hemmaspåret. 8.3.2021 kl. 10:30

Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19

arabvärlden. Till Al Massira får man bjuda in sina vänner på en vandring under vilken man lär känna varandra och möter olika saker. Programmet kan jämföras med en Alphakurs, men i första hand för den arabiska kulturen. 4.3.2021 kl. 11:14

kyrkoherdeval. Under pågående pandemi har domkapitlet sänkt tröskeln för församlingarna att få avvika från regeln att ordna folkval av kyrkoherde. Men någon sådan automatik finns inte. 4.3.2021 kl. 08:50

Kyrkans Ungdom. Rebecka Stråhlman är färsk ordförande för Kyrkans Ungdom. Kyrkpressen tog henne på pulsen. 3.3.2021 kl. 18:41

barn. Ron, tre månader, har smilgropar och världens gladaste leende. Hans föräldrar Anette och Samuel Sundelin har väntat på honom i sjutton år. – Det skulle har varit lättare att vänta om vi hade vetat vad Gud har för plan. 3.3.2021 kl. 10:11

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41

Finlands svenska prästförbund. Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund. Hon har jobbat upp sig ”från gravens botten”. 1.3.2021 kl. 19:06

religionsundervisning. Ett religionsämne för alla på Åland – alla deltar i samma undervisningsgrupp oberoende av samfund eller åskådning. 1.3.2021 kl. 18:32

fasta. Kanske årets fasta inte handlar om att avstå, utan om att få in något som gör att du orkar till påsk 25.2.2021 kl. 16:58

Corona. Mellan 20 och 25 personer utsattes för coronaexponering i Jakobstads svenska församling på fredag. Samtliga berörda är kontaktade och satta i karantän. 23.2.2021 kl. 13:54

Åbo. Lars-Runar Knuts har varit medlem i församlingsrådet i 46 år. – Och aldrig har jag känt mig som en gummistämpel. Jag har faktiskt kunnat påverka. 22.2.2021 kl. 15:50

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00