Frusna blåbär och längtan

Catherine Granlund 18.11.2024

Inga plockar blåbär, mjölkar kor, samlar in hö i kärvar, skottar snö, drömmer om att jobba i lanthandeln, ser sin bror dö i tuberkulos, får höra hur morbror stupat vid fronten, plockar lingon, blir våldtagen av en finsk gränsvakt som sextonåring, skammen fyller henne, hjälplösheten, ensamheten. Vi rör oss mestadels runt 1946, men också i slutet av trettiotalet och fram till 1952 i efterkrigets Finland. Boken jag läser är Maria Saaristos De utraderade – om Porkala, intill den sovjetiska marinbasen.

Jag plockar ett fruset blåbär och sätter det i min mun. Vandrar längs skogs- och myrmark, snubblar över rötter som ännu väntar på snö. Jag skulle gärna skriva om det vackra, men det mörka tynger min själ: kriget som var, kriget som är, våld i alla skalor.

Hur får just jag gå fri och plocka frusna blåbär längs en silverfärgad skogsväg, se molnbanken vila över himlen fylld med kommande snö och inte vara rädd för att frysa för att jag har all elektricitet jag behöver hemma, känna fingrarna inne i yllevantarna vänja sig vid minusgrader, kinderna under halsduk och tätt mot dunrockskragen. Min mage är fylld med varm gröt och hett te och jag har jobb, semester, barn, familj.

Igen dessa parallella linjer: svårmod och lycka samtidigt. Tacksamhet och sorg. Förnöjsamhet och längtan.

Jag vill ge dig, o, Herre, min lovsång, klingar inombords och föser segt undan de mörka tankarna. Jag vet att min Frälsare lever. Jag vet att det goda en dag ska segra och lidandet ta slut. Jag vet att Gud älskar alla människor – både de som dödar och de som dödas. Jag vet att Gud böjer sig ner till de sörjande, att han omsluter, ser, bekräftar där ingen människa kan se eller förstå.

Jesus steg just därför ner till mänskligheten för att vi har det så svårt och vi har så svårt att älska. Vi längtar och vill men det går fel ändå. Ondskan vill kasta sig över oss och vi behöver varandras och Guds hjälp. Ordet blev människa. Ljuset kom in i världen för att visa väg, ge hopp, erbjuda tro, korsfästa mörkret.

Vi sträcker ut våra händer mot en Gud som tar emot oss idag och i evighet och han kallas Fredsfursten. Han tog lidandet på sig för att det en dag också på jorden skulle ta slut. Och jag såg en ny jord, en ny himmel...

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet