Gud, låt det gå bra för mina vänner genom diakonin!

Jenny Åkerlund 11.10.2024

Diakonin möter många olyckliga livsberättelser. Efter ett möte med en ny vän genom diakonin funderar jag ofta på hur det ska gå. Då jag fått höra om krisen, höra om vad som lett till att personen behöver diakonins hjälp. Sen ber jag om kraft.

"Sen ber jag om kraft."

Jag möter dem som inte rår för sitt missbruk, dem som lider av sjukdomar och dem vars pension inte räcker till. Jag möter dem som, av olika orsaker, inte kan hantera regelbundenhet i sitt liv och dem som är arbetslösa eller har en så liten lön att de inte klarar sig. Jag möter dem som utsatts för våld eller rån, dem som övergivits och dem som känner av en inre nöd. Det handlar aldrig om mig eller vad jag kan. Så jag ber om ljus på vägen.

"Så jag ber om ljus på vägen."

Oftast går det bra, det kan ibland bara ta lite tid. Det är som med alla bönesvar, svaret kommer inte alltid genast. Men jag får alltid kraft av Gud att vara stark för den som inte kan vara det själv. Och tillsammans får vi ljus på vägen, ett ljus som leder till något bättre. Jag fortsätter be om mirakel. Be för vägledning till mig själv i arbetet och för mina vänner genom diakonin.

"Jag fortsätter be om mirakel."

Ja, oftast går det riktigt bra. Det gjorde det bl.a. för studeranden som fick en dator, det räckte med ett par besök i diakonin. Och för kvinnan som utsattes för våld i sitt parförhållande tog det tre år att våga ta det till tals. Sedan fick hon plats på skyddsboende, kunde bryta loss och börja om. För mannen vars partner hamnade på sjukhus tog det tre månader att få ekonomin i balans efter att ha betalat sjukhusräkningarna. Barnet som omhändertogs fick återvända till sin mamma ett par veckor senare. Ungdomen med stora snabblånsskulder fick dem skötta på ett år. Dessa, och många fler har kyrkans diakoni hjälpt. Inte så att diakonin direkt fixar eller betalar, utan så att diakoniarbetaren vandrar med. Jag får lyssna, handleda, stöda och dela båda glädje och sorg. Det brukar gå bra då man gör tillsammans. Sen ber jag, av tacksamhet.

"Sen ber jag, av tacksamhet."

Jenny Airaksinen är barn- och ungdomsdiakon samt FRANS i Kyrkslätt sv. församling.

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45