I Wanna Hold Your Hand
En god vän till mig sedan över trettio år tillbaka firade sin 60-års dag. Jag tänkte, när familj, släkt och vänner höll sina tal, att det är bra. Det är bra att vi säger vad vi känner och tycker till min kära vän så länge hon är frisk och lever. Ofta sparas de goda adjektiven till efter begravningen och sägs på minnesstunden. Då har tåget gått. Hon behöver höra hur fin hon är just nu, hur vi uppskattar hennes humor, gästfrihet, tuffhet och mjukhet tillika. Hur viktig hon är för oss. Hur glada vi är över att hon är den hon är och att vi får dela livet med henne på olika sätt.
Hennes man avslutade sitt tal med att han är lycklig över att få hålla just henne i handen, och så sjöngs Beatles låt I wanna hold your Hand av bandet på plats. Vi vill hålla någon i handen. Om inte en partners hand, så kanske min gamla mors hand när vi tar en stilla promenad med käpp i den ljumma kvällen. I södern är det inte ovanligt att flickor går hand i hand utan att ha ett kärleksförhållande. Barnbarnen söker våra händer, vi behöver få hålla i hand.
Händer kan göra så mycket gott och ont. Bibeln är full av meningar som handlar om Guds hand i bemärkelsen skydd, stopp eller att hamna i knipa. Job klagar över att Guds hand hemsökt honom, men i ett annat andetag säger han att Gud ska ta hans själ i sin hand. I Psaltaren läser vi gång på gång om Guds hand som stöd, som räcks ut då vi behöver den som mest eller vi hör klagolåt då psalmisten undrar var Guds hand dröjer...
Jesus tog den lame i handen och helade honom, sträck ut din hand sa Jesus flera gånger till dem han mötte och människorna som sökte hjälp bad Jesus sträcka ut sin hand och hela. Nöden var och är stor. Vi får sträcka våra händer mot Jesus.
Det är viktigt vad vi gör med våra händer. Häri ligger ett stort ansvar. Varje dag får vi be Gud fylla våra tomma händer. Vi får lämna oss i Guds hand och ta emot ny nåd.
I wanna hold your Hand, säger både Jesus till oss och vi får säga det till Honom. Men ibland är det som på bilden av en ensam människa som går på en sandstrand och det bara finns fotspår av en enda person: den gången går vi inte själva, Jesus bär oss.