Vad innebär framtidens värnplikt i ett mer jämställt samhälle?

Mikaela Westerling-Nylund 26.01.2024

Presidentvalet är ju högaktuellt och presidentkandidaterna har intervjuats om mycket, även om värnplikten ska gälla kvinnor. Jag passar på och delar mina tankar om saken.

När jag var ung och vår amerikanska gäst blev chockad över att inte kvinnor kunde göra värnplikten, ryckte jag på axlarna, det hade jag aldrig funderat på. År 1995 blev det möjligt för kvinnor att frivilligt göra militärtjänstgöring. När det för några år sedan i sociala medier diskuterades att göra värnplikten könsneutral var min respons: Inte innan jämställdheten är mycket bättre uppnådd i Finland! Ifall kvinnor förlorar ytterligare ett år på arbetsmarknaden minskar kvinnans euro ännu mer. Visst kunde jag förstå kompisars åsikter om att kvinnor i arme´n lär sig värdefulla ledaregenskaper och knyter kontakter de har nytta av i arbetslivet. Och jo, jag tror nog att de kvinnor som gjort frivillig militärtjänstgöring har nytta av det i arbetslivet och får en del skinn på näsan som gör det lättare att t ex löneförhandla.

Visst är det lite gammalmodigt att alla män måste göra antingen civiltjänst- eller militärtjänstgöring medan kvinnor inte behöver göra det, men jag hävdar att väldigt många kvinnor redan gör sin plikt för fosterlandet genom att jobba inom yrken där de tar hand om människor t ex inom vården och socialvården och får alldeles för lite betalt för det, under en hel arbetskarriär. Hur vi ska göra så att insatsen skulle vara rättvis vet jag inte. Jag förstår att det knappast går att slippa en militär- eller civiltjänstgöring genom att lova en ska jobba inom ett för samhället viktigt yrke. Hur skulle en sådan yrkeslista se ut?

Vi såg ju redan under covid-pandemin hur orättvist det var då yrken inom kulturbranschen inte värdesattes och vi vet att ett land i krig behöver industri, företag, möjlighet till ett normalt vardagsliv för att klara sig. Ännu mer dystopiskt skulle det vara ifall kvinnor som lovade föda barn och uppfostra dem, inte skulle beröras av en könsneutral försvarstjänst. Samtidigt vet vi att det är kvinnorna som föder barnen, oftare är hemma med småbarnen, fortsättningsvis ofta har huvudansvaret för barnen och har sämre lön än män. En ensamstående trebarnsmamma som jobbar som närvårdare har minsann under sitt liv redan dragit sitt strå till den gemensamma stacken utan någon militär- eller civiltjänstinsats som 19-åring. Men vad som händer i framtiden vet inga 19-åringar och att ha 30-åringar i någon civiltjänstform skulle också vara svårt.

Nu har SFP och Samlingspartiet beslut på att de vill jobba för den modell som Sverige har, där både pojkar och flickor omfattas av värnplikten, men där man har valt att endast utbilda en bråkdel av årskullarna. Under den här regeringsperioden är det tänkt att både killar och tjejer ska kallas till uppbåden för att öka andelen frivilliga kvinnor som gör militärtjänst och det är rimligt tycker jag.

Anna Sourander, journalist på ÖT, var den första jag såg sett offentligt ta upp problematiken då hon i sin ledare 10.1.24 skrev om hur värnplikt för kvinnor kan motverka jämställdhet och skapa ytterligare utmaningar för nativiteten. Det här är en sak som på riktigt måste diskuteras. Att bara jobba för kvinnlig värnplikt utan att ändra på resten av paketet blir inte bra.

Försvarsmakten som är känd för att vara konservativ tycker inte det finns orsak i nuläget att ändra på lagen. Men som Anna Souraner påpekar i ledaren kan det bli brist på kompetenta män i och med mindre årskullar och armén skulle ha nytta av att fler kvinnor gör militärtjänstgöring. Ett villkor är att försvarsmakten skärper sig. Andelen kvinnor som blir sexuellt trakasserade är oacceptabelt hög. Förstås är trakasserier av alla de slag mot alla kön oacceptabel. Det finns inget försvar heller för pimsning och liknande trakasserier. Ungdomarna är där för att lära sig försvara sitt hemland och dess nordiska demokratiska principer. Nog är det då en skam om beväringarna trakasseras under processen. Det är inte de kvinnor som eventuellt efter en lagändring blir beväringar som ska se till att trakasserier försvinner, även om jag tror att en större mängd kvinnor i arme´n skulle bli den våg som hjälper till att nöta bort manschauvinismen där.

Det som hör ihop med kvinnlig militärtjänst är att det öppet diskuteras planer för hur göra ifall det, Gud förbjude, skulle bli krig. Självklart försvarar kvinnliga reservister Finland på samma sätt som manliga, men det skall vara klart i förväg att barnen i en familj har rätt till en hemmavarande förälder. Det funderar jag vidare på i en senare blogg.

Det blir inte lätt, men det känns rätt, säger Markus Österlund om sitt nya jobb som församlingsledare.

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44
Vi tror att religion handlar om tankar och trossatser, men det är en för snäv bild, säger Laura Hellsten.

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01
Anna-Greta Sandell trivs med att jobba trots att hon passerat sjuttio. – Jag halkar vidare, ett år i taget.

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51
Lekholmen hör till de lägergårdar som stängs fram till årsskiftet.

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38
Vide föddes i förtid, och efter Olivers sjukdom var Sandra Holmgård och hennes man inställda på att det skulle gå dåligt – de hade ju varit med om en hel del. Men Vide växer och mår bra idag.

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00
– Höstdagarna tappar inte hoppet, fast det känns lite hopplöst, säger Patricia Högnabba.

Höstdagarna. I år ordnas Höstdagarna virtuellt. Dagarna brukar samla hundratals ungdomar varje höst. – Det var både ett svårt och lätt beslut, säger Patricia Högnabba. 26.10.2020 kl. 16:01
Virva Nyback, Bo-Göran Åstrand och Ann-Christine Wiik bekräftar att digitala anteckningar inte förs inom kyrkans själavård och arbetshandledning.

dataintrång. Vi för inga anteckningar om själavårdssamtal, säger diakoniarbetare Ann-Christine Wiik på tal om dataläckan vid vårdbolaget Vastaamo. 26.10.2020 kl. 12:40

FDUV. Nalle Öhman tilldelas Sigfrid Törnqvist-priset för att han på ett banbrytande sätt utvecklat samspelet med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Sigfrid Törnqvist-priset är instiftat av FDUV:s styrelse. 24.10.2020 kl. 11:00
Biskoparna är eniga om att varningar inte löser en fråga där det råder djup oenighet.

vigsel. Biskoparna är eniga om det att man utdelar varningar till präster som viger par av samma kön inte är rätt väg att gå. 22.10.2020 kl. 13:48
Linus Stråhlman, Harry S. Backström och Rune Johansson ser kaplansvalet från olika håll.

Kaplansval. Det uppskjutna kaplansvalet i Houtskär fortsätter att dela åsikterna. Ordföranden i kapellrådet betecknar det som en delseger. Kyrkoherden frågar sig om det är juridiskt hållbart. Och domkapitlet hänvisar till kyrkoordningen. 22.10.2020 kl. 12:21
Houtskär får igen en tf kaplan, bestämde domkapitlet idag.

domkapitlet. Kaplanstjänsten i Houtskärs kapellförsamling tillsätts inte utan ledigförklaras på nytt nästa år. Pastor Peter Blumenthal förordnas till tf. kaplan och sköter tjänsten fram till slutet av juni, meddelar domkapitlet idag. 20.10.2020 kl. 17:20
Rex Hartman och Jonas Nygård tycker om att röra på sig tillsammans.

vänskap. Alla förtjänar en kompis som ringer och frågar: Ska vi gå på kaffe? eller Kommer du med till gymmet? Vänverksamhet hjälper personer med funktionsnedsättning att hitta den kompisen. 16.10.2020 kl. 13:06
Emil Anton har skrivit en bok om sin fars familjs troshistoria.

historia. När Emil Anton började skriva om den kristna trons historia i Irak upptäckte han sina egna rötter. Men boken resulterade också i en kamp med Gud som nästan kostade honom hans tro. 15.10.2020 kl. 16:01

Nekrolog. Det sociala engagemanget för de svagaste i världen utgjorde den bärande linjen för Ulf Särs under flera årtionden. Hans frånfälle var helt oväntat. 15.10.2020 kl. 17:14

Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18