Klara av att se

Mikaela Westerling-Nylund 17.11.2023

Anna Sourander, journalist på ÖT skriver i en kolumn i slutet på oktober att vi är skyldiga att inte vända bort blicken från lidandet den civila befolkningen genomgår i Gaza och i Israel. Endast om omvärlden aktivt försöker påverka läget kan det bli fred. Det här blogginlägget ska inte handla om den förfärliga konflikten, utan mer på rätten att också skydda sig själv. Visst är det sant att mänskligheten och speciellt vi medborgare i trygga nordiska välfärdsstater har ansvar för att se och hjälpa lidande människor över hela världen. Om fler människor gjorde något konkret för nöden i världen, skulle världen se bättre ut.

Men, det finns också människor som inte i vissa stunder kan ta in mer världssmärta, på grund av att de redan har för mycket ångest, för mycket rädsla. Jag känner mig oftast för överdrivet empatisk, tar alldeles för lätt åt mig och tror att saker är mitt fel. Då är det kanske förståeligt, om än lite barnsligt, att min första reaktion på Hamasattacken, var känslan av att nu räcker det, kan inte de där terroristerna förstå att världen brinner utan att ställa till ännu med mer våldsdåd. Sådana saker brukar ju förstås inte hindra terroristorganisationer. Kanske är det då bra att påminna sig om att fast jag är delskyldig till den globala uppvärmingen, till att ha undermedvetna fördomar och till att samla skatter på jorden så är jag faktiskt inte det minsta skyldig till Rysslands angreppskrig eller Israel/Palestina-konflikten. Förstås ska det ju inte hindra en att göra det man kan för att göra världen bättre.

Men till er andra som också är känsliga människor vill jag säga: ingen behöver vara en jourande misärskådare. Vi behöver inte känna starka känslor för alla konflikter i världen samtidigt. Det här tangerar också vad jag tänkt om förbön. Förstå mig rätt, jag tror på att förbön är ett sätt att vara med om att bära varandras bördor. Ibland kan det bli för mycket bördor att bära, om det för ofta slungas nyheter om bekantas dödliga sjukdomar. Tyvärr väcker förbön för sjuka ibland rädsla i mig själv för samma sjukdomar. Samtidigt är det en stor trygghet att veta det finns många som ber ifall det behövs. Jag har på senare tiden märkt att bön också kan användas lite som en tvångshandling. Jag märker att jag berättar åt Gud alla saker som inte får hända, som att jag på något sätt försöka kontrollera att Gud inte missar något. Då kan det till och med hända att jag borde nöja mig med en kortare bön som jag inte upprepar, eftersom bönen blir en sorts orospåminnelse.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39