Mål: att dumpa skammen

Mikaela Westerling-Nylund 01.09.2023

Jag fortsätter på mitt tema från i våras om matrekommendationer och skriver om fetma. Att allt fler har en betydande övervikt är ett stort problem inte bara i rika länder, utan också i fattiga. Vi vet att det är dyrt att äta hälsosam mat. Sk skräpmat marknadsförs ofta hårt och dessutom innehåller den mycket fett och salt som människor i allmänhet biologiskt är programmerade att gilla. Låga inkomster räknas vara en riskfaktor för övervikt på befolkningsnivå.

I Finland är vi mycket lyckligt lottade som har skolmat för barnen. Myndigheterna i Finland borde satsa mer på att sänka priser på grönsaker och frukt för konsumenten (utan att lantbrukarna lider) och använda olika skatter för att försöka sänka konsumtionen av ohälsosam föda (och alkohol). Både gener och levnadsvanor ”ärvs”.

När vi talar om fetma behöver vi skilja på hur vi pratar om fetma på befolkningsnivå och på individnivå. Jag hävdar att om du inte är ansvarig för vården av personer i din omgivning så är det helt onödigt att kommentera dessa personers vikt eller oombedd ge goda råd. Också vårdansvariga måste på riktigt vara lyhörda för när det är viktigt att ta upp vikten och när det kan vara direkt skadligt. Alla har rätt att få vara stolta över sig själva och sin kropp, oavsett BMI. Det är en helt annan sak att i individuell vård tillsammans planera hur hälsan kan maximeras och stöda viktnedgång hos den som är motiverad till det och behöver det. Därför är fenomen med att lyfta fram kroppars skönhet oberoende av vikt, sk kroppspositivitet inte något hot mot folkhälsan. Man kan argumentera att när fler mänskor blir överviktiga förskjuts det normala, ( t ex jämföra hur klädstorlekar ökar över tid) och att det inte är bra. Jag tror ändå att vårdsektorn oberoende håller ett grepp om vad som betecknas som övervikt. Det är också bra att komma ihåg att vikt är EN riskfaktor. Varje individ sköter sin egen hälsa och bestämmer själv över sin kropp. I en utseendefixerad värld kan inte lite mer narturlig kroppspositivitet skada.

Människans metabolism är mycket komplicerad och numera vet man att även om det i princip stämmer att man ska bränna mer energi än vad man lagrar för att gå ner i vikt, så är det mycket som påverkar vikten och det är inte enbart fast vid någon sorts självdisciplin hur viktnedgång lyckas. Att säga ”Ät mindre så går du ner i vikt ” åt en person med övervikt är ungefär lika hjälpsamt som att säga ”Spara dina överloppsslantar i fonder så blir du rik” åt någon som får utkomststöd.

Tarmhormoner som påverkar hjärnans hunger- och mättnadssystemen spelar en stor roll. Folk med övervikt har i regel mindre halter av vissa tarmhormon som signalerar mättnad och även om de går ner i vikt hålls nivåerna lägre än hos människor med normal vikt. Mångas kroppar är programmerade att gå upp igen till den vikt kroppen tror den behöver vara på och jo-jo-bantning gör ofta att vikten stiger och nedstämdheten ökar. Med större övervikt blir det ofta också svårare och jobbigare att motionera.

Det finns i regel inga snabba metoder som leder till bestående viktnedgång i de allra flesta fall. Det bästa man kan göra att är göra små eller stora livsstilsförändringar som man kan hålla sig till i åratal. Inte det allra lättaste precis.

Jag ser ofta att övervikt åtminstone delvis beror på tröstätande. Mat /godsaker hjälper för stunden mot sorg och ensamhet. Det ger en omedelbar tröst tänker jag, som ändå sedan ifall en äter för mycket, likt alkohol sedan ger krabbis. Jag märker ju det hos mig själv att tröstätande av choklad och godis är en ”metod” jag använder. Choklad är bara så otroligt gott och chokladen ger tröst på nolltid i ett livsskede då det inte alltid finns tid för att koppla av för sig själv. Det behövs ingen annan person, det är bara att öppna godisskåpet ( i smyg för barnen) och njuta av den extra chokladen i hjälpköket.

Här finns det inga lätta lösningar heller. För den som äter godsaker av ohejdad vana kan det hjälpa att bryta vanan genom att distrahera sig med att göra gympaövningar eller städa lådor som det föreslogs i ett radioprogram där redaktörerna fick goda råd av en hälsocoach. När jag hörde det rådet kände jag mig verkligen mycket skeptisk till det. Jag äter ju för mycket choklad just för att det skall finnas ett glädjegivande, tröstande inslag en jobbig dag. När jag försöker minska på chokladätandet överanvänder jag xylitoltabletter och pimplar i mig lättcola. Det som nu förstås hjälper en del är att äta tillräckligt mat, tillräckligt regelbundet och motionera regelbundet för att få sin endorfinkick.

and om många av mina blogginlägg vill säga en sak. Alla människor är lika värdefulla, oberoende av yttre faktorer som hudfärg och vikt. Vi måste sluta skuldbelägga varandra i ett försök att få oss själva att verka bättre. Skam över utseende och vikt är inte till någon som helst nytta, tvärtom.

Kyrkpressen. VR:s julkör gav stressade pendlare julstämning. 22.12.2011 kl. 10:51

julrecept. I de senaste numren av KP har vi bett olika personer nämna en ingrediens som hör till deras julfirande. Vad kokar en köksmästare ihop av dem? 22.12.2011 kl. 09:00

På grund av ett trycktekniskt missöde levereras Kyrkpressens julnummer en dag senare till en del av hushållen i Nyland och Tammerfors. 22.12.2011 kl. 10:28
Marianne Tanttinen och hennes efterträdare Erika Rönngård.

annonsredaktör kyrkpressen. Erika Rönngård är ny annonsredaktör på Kyrkpressen. Hon efterträder Marianne Tanttinen. 23.12.2011 kl. 09:00

Prästen Gavin Tyte från Devon i sydvästra England gör succé med sin beatbox-version av julevangeliet, rapporterar Dagen. 21.12.2011 kl. 10:35
Matkassarna mättar många munnar i jul.

Matbanken på Åland delar i dag, tisdag, ut 75 matkassar. 20.12.2011 kl. 13:13
Frivilliga delar sin tid och ett lyssnande öra också i jultiden.

aamukorva telefonjour Helsinki. En ensam jul väcker många minnen till liv. Den frivilliga i telefonjouren kan vara den enda som lyssnar. 20.12.2011 kl. 09:56
Päivi Räsänen anser att det inte är lokalförsamlingarnas sak att bedöma läran inom kyrkans officiella missionsorganisationer.

Päivi Räsänen. Är kyrkan demokratisk i sin verksamhet, frågar inrikesminister Päivi Räsänen i en kritisk insändare i Helsingin Sanomat. 19.12.2011 kl. 11:42

jul fängelser sjukhus militären. Julen firas också i fängelser, på kaserner och sjukhus. 17.12.2011 kl. 09:00
Nora Peltola och hennes tärnor sprider ljus på äldreboenden, skolor och sjukhus.

Lucia Tjälstek. Julkyrkan har en självskriven plats i Lucian Nora Peltolas julfirande. 16.12.2011 kl. 13:37
Medlemmarna till stiftsfullmäktige och kyrkomötet väljs 13.2.2012.

kyrkomöte, stiftsgfullmäktige. Läs vem som kandiderar från din ort! 13.12.2011 kl. 11:55

Närpes Clas Abrahamsson sammanslagning. Församlingarna i Närpes, Pörtom och Övermark diskuterar en möjlig församlingsfusion. 15.12.2011 kl. 16:19
En av luckorna i Kristinestads fönsterkalender innehöll pepparkakor.

Kristinestad Julstad. Projektet Jul i sjöstaden vill ta fram traditioner och ge Kristinestad en image som julstad. 15.12.2011 kl. 10:07

Hagman. Teologie doktor Patrik Hagman fick ikväll Åbo Akademis Per Brahe-pris. Prissumman uppgår till 12 000 euro. 14.12.2011 kl. 19:00
Kyrkoherde Martin Fagerudd började jobba i Vanda svenska i mars 2010. Redan då var stämningen i arbetsgemenskapen dålig. 
– Ledarskapet har inte fungerat normalt på flera år, säger Fagerudd.

arbetsklimat vanda svenska domkapitlet. Domkapitlet i Borgå stift vill att Vanda svenska församling vidtar åtgärder för att förbättra sitt arbetsklimat. Långvariga tvister gällande ledarskap och administration har inverkat på arbetstagarnas ork och påverkat verksamheten i församlingen negativt. 14.12.2011 kl. 13:32

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40
Semestern utmanar parrelationen. I ett parförhållande kan det vara så att den ena parten behöver mer avstånd än den andra.

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52
Morteza Naseri gick från Kabul till Helsingfors.

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40
Bilden är tagen på de tvåspråkiga ekumeniska kyrkodagar i Åbo i maj 2017.

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16
Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17