Mål: att dumpa skammen

Mikaela Westerling-Nylund 01.09.2023

Jag fortsätter på mitt tema från i våras om matrekommendationer och skriver om fetma. Att allt fler har en betydande övervikt är ett stort problem inte bara i rika länder, utan också i fattiga. Vi vet att det är dyrt att äta hälsosam mat. Sk skräpmat marknadsförs ofta hårt och dessutom innehåller den mycket fett och salt som människor i allmänhet biologiskt är programmerade att gilla. Låga inkomster räknas vara en riskfaktor för övervikt på befolkningsnivå.

I Finland är vi mycket lyckligt lottade som har skolmat för barnen. Myndigheterna i Finland borde satsa mer på att sänka priser på grönsaker och frukt för konsumenten (utan att lantbrukarna lider) och använda olika skatter för att försöka sänka konsumtionen av ohälsosam föda (och alkohol). Både gener och levnadsvanor ”ärvs”.

När vi talar om fetma behöver vi skilja på hur vi pratar om fetma på befolkningsnivå och på individnivå. Jag hävdar att om du inte är ansvarig för vården av personer i din omgivning så är det helt onödigt att kommentera dessa personers vikt eller oombedd ge goda råd. Också vårdansvariga måste på riktigt vara lyhörda för när det är viktigt att ta upp vikten och när det kan vara direkt skadligt. Alla har rätt att få vara stolta över sig själva och sin kropp, oavsett BMI. Det är en helt annan sak att i individuell vård tillsammans planera hur hälsan kan maximeras och stöda viktnedgång hos den som är motiverad till det och behöver det. Därför är fenomen med att lyfta fram kroppars skönhet oberoende av vikt, sk kroppspositivitet inte något hot mot folkhälsan. Man kan argumentera att när fler mänskor blir överviktiga förskjuts det normala, ( t ex jämföra hur klädstorlekar ökar över tid) och att det inte är bra. Jag tror ändå att vårdsektorn oberoende håller ett grepp om vad som betecknas som övervikt. Det är också bra att komma ihåg att vikt är EN riskfaktor. Varje individ sköter sin egen hälsa och bestämmer själv över sin kropp. I en utseendefixerad värld kan inte lite mer narturlig kroppspositivitet skada.

Människans metabolism är mycket komplicerad och numera vet man att även om det i princip stämmer att man ska bränna mer energi än vad man lagrar för att gå ner i vikt, så är det mycket som påverkar vikten och det är inte enbart fast vid någon sorts självdisciplin hur viktnedgång lyckas. Att säga ”Ät mindre så går du ner i vikt ” åt en person med övervikt är ungefär lika hjälpsamt som att säga ”Spara dina överloppsslantar i fonder så blir du rik” åt någon som får utkomststöd.

Tarmhormoner som påverkar hjärnans hunger- och mättnadssystemen spelar en stor roll. Folk med övervikt har i regel mindre halter av vissa tarmhormon som signalerar mättnad och även om de går ner i vikt hålls nivåerna lägre än hos människor med normal vikt. Mångas kroppar är programmerade att gå upp igen till den vikt kroppen tror den behöver vara på och jo-jo-bantning gör ofta att vikten stiger och nedstämdheten ökar. Med större övervikt blir det ofta också svårare och jobbigare att motionera.

Det finns i regel inga snabba metoder som leder till bestående viktnedgång i de allra flesta fall. Det bästa man kan göra att är göra små eller stora livsstilsförändringar som man kan hålla sig till i åratal. Inte det allra lättaste precis.

Jag ser ofta att övervikt åtminstone delvis beror på tröstätande. Mat /godsaker hjälper för stunden mot sorg och ensamhet. Det ger en omedelbar tröst tänker jag, som ändå sedan ifall en äter för mycket, likt alkohol sedan ger krabbis. Jag märker ju det hos mig själv att tröstätande av choklad och godis är en ”metod” jag använder. Choklad är bara så otroligt gott och chokladen ger tröst på nolltid i ett livsskede då det inte alltid finns tid för att koppla av för sig själv. Det behövs ingen annan person, det är bara att öppna godisskåpet ( i smyg för barnen) och njuta av den extra chokladen i hjälpköket.

Här finns det inga lätta lösningar heller. För den som äter godsaker av ohejdad vana kan det hjälpa att bryta vanan genom att distrahera sig med att göra gympaövningar eller städa lådor som det föreslogs i ett radioprogram där redaktörerna fick goda råd av en hälsocoach. När jag hörde det rådet kände jag mig verkligen mycket skeptisk till det. Jag äter ju för mycket choklad just för att det skall finnas ett glädjegivande, tröstande inslag en jobbig dag. När jag försöker minska på chokladätandet överanvänder jag xylitoltabletter och pimplar i mig lättcola. Det som nu förstås hjälper en del är att äta tillräckligt mat, tillräckligt regelbundet och motionera regelbundet för att få sin endorfinkick.

and om många av mina blogginlägg vill säga en sak. Alla människor är lika värdefulla, oberoende av yttre faktorer som hudfärg och vikt. Vi måste sluta skuldbelägga varandra i ett försök att få oss själva att verka bättre. Skam över utseende och vikt är inte till någon som helst nytta, tvärtom.

På Luthers tid hade Esboassessorn Pekka Leino kallats doktor i bägge rätterna, både den kyrkliga och den världsliga.

Nej, lagfarne assessorn Pekka Leino tänker inte på sitt eget stift i Esbo. Han tänker på de åtta procent av kyrkans medlemmar som känner sig visade på dörren för att de tror på det traditionella sättet. 14.2.2013 kl. 14:58

Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby får ny rektor i augusti. 13.2.2013 kl. 12:32

Den katolska världen togs med överraskning då påven Benedictus XVI meddelande om att han avgår den 28 februari. 11.2.2013 kl. 14:46
Hans Cederqvist, Anna-Brita Hukka och Barbro Cedercreutz träffas i svenska församlingens utrymmen, en del av det svenska kvarteret på Hamngatan i Tammerfors. (FOTO: Nina Österholm)

Tammerforssvenskarna blir aldrig färre. Trots att de flesta ungdomarna flyttar bort för att studera så har antalet svenskspråkiga förblivit närmast konstant i hundra år. Ja, de skriver inte ens ut sig ur kyrkan. Vilken är hemligheten bakom den välmående minoriteten i Nordens största inlandsstad? 7.2.2013 kl. 10:46
En bankautomat är en billig lösning för bankerna och de flesta bankkunder. Men i takt med att allt fler ärenden flyttas till nätet marginaliseras allt flere personer, främst äldre. Digitaliseringen kan hota deras mänskliga rättigheter. FOTO:ISTOCK

Det är viktigt att besöka ålderdomshem när man diskuterar mänskliga rättigheter, säger ärkebiskop Kari Mäkinen. 7.2.2013 kl. 10:36
Markus Andersson är både lärare och präst men känner sig mest som en verkställande direktör. (foto: Nina Österholm)

Rektor Markus Andersson medger att det ännu finns mycket jobb kvar när det gäller trivseln i de finländska skolorna. I hans skola är lärarna också kristna medvandrare och förebilder för sina elever. Och det är okej att tala om sin tro, ja, till och med att be en bön. 6.2.2013 kl. 11:00

Förra veckans tidning nådde inte Esbo. Nu kan den laddas ner som pdf i stället. 4.2.2013 kl. 15:25

Stina Lindgård är ny ordförande för Finlands svenska prästförbund. 1.2.2013 kl. 15:43
Eva skulle helst köpa enbart ekomjölk, men det har hon inte råd med. Hennes bidrag för miljön är att köpa en liter ekomjölk då och då. (foto: Sofia Torvalds)

Evas familj är fattig jämfört med andra finländska familjer. Hon är världsbäst på att vända på slantar och tror inte ens på konsumtion – men hon är trött på att inte ha råd med just någonting. Hennes dröm är att kunna ta barnen till södern. 3.2.2013 kl. 09:00
Beväringspastor Topias Tanskanen berättade att många beväringar upplever kristen tro som förnuftsvidrig. Det behövs mera apologetik och vi har glömt att lära de unga hur central gudstjänsten är i en kristens liv, sade Tanskanen. (foto: Tomas von Martens)

Aldrig tidigare har kyrkans fyraårsberättelse väckt så mycket diskussion i offentligheten som nu. Engagemanget för kyrkan minskar drastiskt och minskningen ser ut att gå i allt snabbare takt. 1.2.2013 kl. 15:01
Fredagskvällens paneldiskussion berörde ungdomars utslagenhet. Kvällen blev något av året UKs huvudtema. (foto: Johan Myrskog)

Allvarsamma teman präglade Ungdomens Kyrkodagar (UK) på Lärkkulla. Cirka 160 ungdomar från Borgå stift diskuterade ungdomars trängda situation – men hade också roligt tillsammans. 31.1.2013 kl. 15:58
Yrke: Klubbtant. När Isabella Munck ser tillbaka konstaterar hon förvånat att det tydligen var ett drömyrke för henne redan som barn. (foto: May Wikström)

Isabella Munck sopar snabbt undan klichéerna om ängsliga herrgårdsfröknar. Någon beslutsångest har hon aldrig lidit av. I dag är hon just där hon vill vara. 31.1.2013 kl. 15:51

Ändamålsenlighet och kommunikationer talar för ett uppbrott från stiftsstaden. 30.1.2013 kl. 15:08
I kapellet i Kampen ordnas inga gudstjänster eller förrättningar. Enkla tillställningar ska uppmuntra människorna att stilla sig.

"Kapellet är media" säger Maarit Kuikka som utsett årets pristagare. 25.1.2013 kl. 10:05
Till vardags arbetar Tomas Höglund som klass- och musiklärare i Mattlidens låg- och högstadieskola i Esbo. (foto: Johan Myrskog)

Han tog tittarna med storm. Efter sin tolkning av soul-låten You are so beautiful i tävlingen Voice of Finland har Tomas Höglund blivit något av en kändis. Själv tar han det med ro och lägger tävlingen liksom resten av sitt liv i Guds händer. 24.1.2013 kl. 09:00

De två senaste åren har varit påfrestande, säger Johan Candelin.

insamling. Rättegången mot Martyrkyrkans vänner, som misstänks för brott mot penninginsamlingslagen, är över. Domen faller den 7 december. – Försvaret vill visa att vi handlat i god tro, säger MKV:s ordförande Johan Candelin. 27.11.2020 kl. 13:59
Biskop Bo-Göran Åstrand, domkapitlets notarie Linus Stråhlman och stiftsfullmäktiges ordförande Anita Ismark (med via videolänk).

fastighetsstrategi. När stiftsfullmäktige samlades till distansmöte idag fanns det bara en fråga på agendan: kyrkans fastighetsstrategi, och framför allt planerna på att kyrkan ska göra sig av med det anrika domkapitelshuset i Borgå. – Stiftsfullmäktige i alla stift är samfällt eniga om att fastighetsstrategon bör förkastas, säger stiftsfullmäktiges ordförande Anita Ismark. 26.11.2020 kl. 16:14
– Vi tycks ha en inneboende törst efter helighet. Och dessutom ett sinnesorgan – i brist på bättre ord – som darrar när tillvarons bråddjup uppenbaras, säger Joel Halldorf.

Bok. – Vi människor beskriver oss gärna som ”homo sapiens”, den förnuftiga varelsen. Jag vill hävda att vi är den dyrkande varelsen, säger den svenska teologen och författaren Joel Halldorf. 26.11.2020 kl. 14:14

advent. Hurudan adventsperson är du? Är du adventskonservativ eller adventsnjutare – eller kanske adventsagnostiker? 26.11.2020 kl. 13:37

mission. Vad gör du? Hon är en av dem som leder utvecklingen när Finska Missionssällskapet förnyar sin organisation. 25.11.2020 kl. 19:18