Om vi inte bekräftar och försvarar människovärdet faller Finland ihop som ett korthus

Mia Anderssén-Löf 18.07.2023

När hennes svarta hår glänste i solen kunde man se att det var blåsvart. Det kändes annorlunda att fläta det och hela hon doftade av främmande kryddor. När det blev vårfest bar hon en klänning som kom som från en annan värld – en ljusblå med skira volanger. Exotisk. Hennes mamma hade ett stort och varmt leende, som min.

Min hemby utanför Jakobstad på 90-talet var en multikulturell miljö. Gränserna mellan ”oss” och ”dem” bleknade bort och försvann: på skolgården, i väntrummet, på grillfester och föräldramöten. Kvar fanns det som förenade oss – målet och drömmen om ett gott liv i ett gott samhälle. Politik i sin utlevda form, kan man kanske säga.

Jag skäms ännu över att jag en gång frågade min vän om hon längtade hem, till sitt hemland. Hennes blick stelnade till, och hon vände bort sitt ansikte. ”Jag kan aldrig åka tillbaka,” sa hon stumt. Hon tog inte ordet ”hem” i sin mun. Plötsligt förstod jag. Det fanns inget ”hem” att åka tillbaka till. Hennes hem var hos oss. Hennes hemby var min hemby – likafullt hennes som min. Hon hade ingen annastans att gå. Inget annat land, ingen alternativ barndom. Och jag hade, med min fråga, skapat ett avstånd. Jag hade fått henne att känna sig utanför, som en främling.

Människan är en känslig varelse. Rätten att få finnas till, höra till och ta plats må vara hur grundlagstryggad som helst. Men om vi inte bekräftar den i ord och handlingar när vi lever tillsammans, väger den lätt mot upplevelsen av utanförskap. Det erfor jag bittert som nioåring, jag såg det i hennes stelnade blick.

Om en nioåring med en okänslig fråga kan få någon att känna utanförskap, hur mycket kraft har inte en offentlig persons ord och handlingar – eller tysta medgivande.

Nu har jag en nioåring och vi satt häromdagen och åt våra frukostflingor. Jag hade läst dagens nyheter och han ville veta vad som bekymrade mig. ”Det kan hända att regeringen faller ikväll”, sa jag med en oplanerad ton av apokalyptisk dramatik. Så naturligtvis ville han veta vad och varför, vem och hur.

Det tog oss en halvtimme att reda ut vad demokrati och rösträtt är, hur en regering blir till, vad invandringspolitik är och vad rasism är.

Men hur förklarar man för en som inte ser hudfärg vad rasism är? Mitt barn växer liksom jag upp i en multikulturell omvärld, men med en avgörande skillnad: illusionen om ett enhetssamhälle finns inte längre. Också jag kan med lätthet säga att det var en illusion, även om den tedde sig som myt på 90-talet: sann för den som tror på den. Fortfarande kan uttryck som ”Finlands folk” blåsa liv i illusionen om enhet, lite som klåda i ett några dagar gammalt myggbett. För honom är homogenitet, likformighet, inget självändamål. Och annorlundahet är inte en exotiskt fläkt från en annan värld. Det bara är, här och nu.

Jag försökte förklara för honom vad rasism är. Om hur det finns de som tänker, att det bästa vore om hit inte kom några människor någon annanstans ifrån – någon som är annorlunda, ser annorlunda ut, tänker annorlunda och tror annorlunda. Jag utvecklade tankegången, och hans stora blå ögon blev om möjligt ännu större och blåare. ”Men mamma, är inte alla lite annorlunda?”

Han fortsatte med en referens till en kaffereklam, som menade att muggarna är olika, men kaffet är detsamma, och att vi alla är likadana inuti. ”Det är förresten inte heller sant,” sa han med eftertryck. ”Vi är inte alls lika inuti. Tvärtom är ju allihop olika. Det enda som är lika med oss är att vi är människor.”

Ja, jag älskar mitt barn och ser honom med rosa linser, men jag önskar att jag hade formulerat det själv.

”En människa är en människa är en människa”, sa den sydafrikanske ärkebiskopen Desmond Tutu.

Om vi inte bekräftar och försvarar människovärdet faller Finland ihop som ett korthus. Om inte inte alla människor är lika värda, vad motiverar vår demokrati? Om inte alla människor har rätt att leva tryggt och söka skydd för sitt liv, vad är grunden för vår socialpolitik, invandringspolitik, rättsamhället? Om inte alla människor har rätt att vara del av samhället, varför den fria bildningen? Och om inte alla människor har rätt att växa och utvecklas, varför tryggar religionsfrihetslagen rätten att formulera sin tro och dela den med andra?

Nu har frågan ställts. Är alla människor lika värda? Hur ska vi förstå de grova formuleringar som väckte frågan, och de svepande förklaringar, urskuldanden och ambivalenta ursäkter som gavs för att besvara den? En fråga av den här digniteten, människovärdet, som är grunden för det samhälle vi känner som vårt, måste besvaras med stadig blick.

Jag kommer att ge mig själv och min familj det svar jag upplever att jag inte fått. På onsdag 19.7 kl. 17 går jag med i ett demonstrationståg från Ständerhuset till Riksdagshuset för att efterlysa en nolltolerans mot rasism och för att markera att människovärdet är okränkbart.

Jag önskar att frågan aldrig hade ställts. Jag längtar tillbaka till den tid, när alla människors lika värde var en självklarhet. Ja, jag vet att kultur är en väv som vävs av oss som lever och är. Såtillvida är den ny för varje ny tid, det inser jag. Men att vi skulle riva upp väven ända tillbaka till trådarna i varpen trodde jag inte.

Vi kan inte välja vår tid – men nog vad vi säger och gör. Nu är tid att bekräfta alla människors lika värde, i ord och i följdriktig handling.

Mitt plakat och hans.
Mitt plakat och hans.

Människa. Förbundet KFUK i Finland har fått en svenskspråkig ordförande, Pia Öhman, socialarbetare och skolkurator från Helsingfors. 25.11.2009 kl. 00:00

Samhälle. ”Försvara dem som hjälplösa. Var rättvis och ge rättvisa åt de fattiga och hemlösa.” Opinionsinstitutet Harris Interactive har på uppdrag av American Bible Society frågat amerikanerna vem som var källan till citatet som är hämtat ur Ordspråksboken, kapitel 31 verserna 8 och 9. 25.11.2009 kl. 00:00

Kultur. Kultur- och kyrkominister Stefan Wallin och Johannes församlingens kyrkoherde Stefan Djupsjöbacka gästade Fontana Medias bokhandel på måndag kväll. Se bilder! 25.11.2009 kl. 00:00

Samhälle. Svenska kyrkans reklam om bön har fått ett internationellt pris – Grand Prix i Epica 2009. 25.11.2009 kl. 00:00

Samhälle. I december sjuder Fontana Medias bokhandel av musik, samvaro och inspirerade samtal. I dag kommer minister Stefan Wallin och kyrkoherde Stefan Djupsjöbacka på besök. 24.11.2009 kl. 00:00

Världen. JF Kennedys brorson Patrick Kennedy är inblandad i en utdragen nattvardstvist. 24.11.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälps adventsinsamling stöder i år återflyttare i norra Uganda. 23.11.2009 kl. 00:00

Människa. Kyrkoherde Jouni Lehikoinen från Mikaels församlingen i Åbo ställer upp i ärkebiskopsvalet. 23.11.2009 kl. 00:00

Samhälle. Forumet Religionernas Samarbete i Finland uppvaktade republikens president Tarja Halonen på FN:s barnkonventionsdag. 21.11.2009 kl. 00:00

Samhälle. I dag är det en viktig dag för alla barn och unga då FN:s barnkonvention fyller 20 år. Dagen firas på olika sätt runtom i Finland genom olika tillställningar och genom att barn och vuxna ingår ”Överenskommet” – avtal. 20.11.2009 kl. 00:00

Kultur. I dag firar vi kyrkoårets sista helg, domsöndagen. Nästa söndag är kyrkans ”nyår". Hur fungerar kyrkoåret egentligen? 22.11.2009 kl. 00:00

Kultur. Sjö Sofia, doktor i religionsvetenskap, får forska för 17 000 euro. Temat är kyrka, tro och mening i modern nordisk film. 20.11.2009 kl. 00:00

Kultur. Den enda svenska sammansättningen bland Finska Missionssällskapets körer, Borgå stifts egen Furaha, firar 35 år på lördag. 20.11.2009 kl. 00:00

Kyrka. Barnombudsmannen Maria Kaisa Aula tycker att kyrkan blivit vägvisare såväl i det finska samhället som internationellt. 19.11.2009 kl. 00:00

Människa. Seppo Häkkinen, biskopen i Sankt Michels stift, överväger att ställa sig till förfogande i ärkebiskopsvalet. 18.11.2009 kl. 00:00

ämbetssyn. Biskoparna ger en skrapa mot seg diskriminering av kvinnor i prästtjänst. 13.4.2018 kl. 13:18

metoo. – Vi sviker vårt uppdrag som kyrka om vi inte är beredda att lyssna till de här obehagliga berättelserna som handlar om maktmissbruk och sexualitet. 13.4.2018 kl. 13:04

upprop. Borgå stifts påskupprop samlade över 800 namn och förs nu vidare på både kyrkligt och politiskt håll. 4.4.2018 kl. 09:45
Över 300 personer har undertecknat uppropet.

upprop. Uppropet för en humanare flyktingpolitik har nu samlat långt över 300 namn. Bland undertecknarna finns bland andra Kristina Stenman som är stadsdirektör i Jakobstad och Astrid Thors. Vill man underteckna uppropet går det ännu att göra det via Borgå domkapitels Facebooksida 23.3.2018 kl. 09:12

flyktingar. Migri tar sig makten att döma om konverterade asylsökande är kristna eller inte. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgåtts med honom regelbundet under ett helt år. 22.3.2018 kl. 07:07