Stilla veckan eller Semana Santa
Ljudet av trummor blir starkare anefter som min mamma och jag söker oss närmare och undrar vad som står på. Solen värmer och det är dammigt. Jag är bosatt på Solkusten och mamma hälsar på några veckor. Vi är egentligen ute och shoppar lite och turistar i Malaga centrum. Vi kommer in i en öppning med små slingrande gator åt olika håll. Ungdomar sitter i slitna jeans på en gammal raserad mur. Romerska soldater står i rad och Jesus böjer sig utmattad vid sitt kors framför oss. Trummorna har just tystnat och jag håller andan. Jag har förflyttats 2000 år tillbaka i tiden. Runt mig finns mänskor i olika ålder, en del allvarsamma och andra småflinar. Romarna har hett i sin utrustning och börjar otåligt slå på trummorna igen. Marsch vidare. En spark med foten.
Mamma och jag tar oss på något sätt tillbaka till Malaga centrum längs smågatorna. Vi är tysta. Omtumlade. Vi har berörts i djupet av våra hjärtan.
På Palmsöndagen kör alla processioner i gång längsmed gatorna i Spanien. Varje liten by har sina egna processioner och storstäder har flera (bättre och sämre) påminnelser om att det är den Heliga veckan, det vi kallar Stilla veckan i vårt land. Där drar man ut på gatorna från söndag till söndag och hela Spanien vet att det är påsk. Det är det bästa: hela landet snubblar över påsken som stänger av gator och får bilisterna att baxna. Påsken syns, den gör anspråk!
Varje år tänker jag på hur Jesus stod där i öppningen bland de fallfärdiga husmurarna och den gula sandstenen. Romarna med sina blänkande rustningar och röda tofsar, det vanliga folket; en del osäkert leende, andra allvarliga. Och det som var då är som nu. Jag insåg den stunden att mänskorna inte förändrats i sitt förhållande tlll att Jesus bar sitt kors för att försona världen i sin egen kropp. En del skakar fortfarande på huvudet och andra gråter. Förstår du vad det handlar om? Kan du ta till dig att Gud gav sin son för att du skulle gå fri in i evigheten?
Tacksamt får vi ta emot en nåd vi inte förstår. Vi vandrar upp mot Jerusalem med våra brister och tillkortakommanden, med vår sorg och vår längtan. Med öppna händer tar vi brödet för mig utgivet och vinet för dig utgjutet. Vi firar påsk.