Vardagsänglar och sorg
I fredags satt jag länge på jobbet och funderade på sorg. Dels förberedde jag mig inför en sorgegrupp i församlingens regi som startar om några veckor och dels tittade jag på min kollegas tomma stol. Jag visste att hon har det svårt just nu. På lördag skulle en veterinär komma hem till henne och avliva hunden.
Sorgen har så många former och objekt. Vi sörjer att vårt minne försvinner, att rörelseförmågan avtar, att äktenskapet gick i kras, att vi får missfall, att vi inte kom in på den utbildning vi drömde om, att vi inte får asyl, att vi inte hittat en partner, att vår äkta hälft dött, att vi mist vårt jobb, att vi inte har en vän, att vi
Samma kväll åt jag och en del av min familj middag och spelade ordbrädspelet ”Scrabble” hemma hos min mellersta son. Då blir det ju tal om ord. Godkända och underkända konstellationer som var och en försöker sig på för att få några poäng. Efter avslutat spel gick vi igenom nyorden i Svenska Akademin från 2022 och mina ögon föll på väntesorg.
Min kollega har under en längre tid förberett sig på att ta avsked av sin fjorton år gamla hund. De senaste veckorna har hon förstått att hon behöver göra ett beslut och så kom dagen då det skulle ske. Hon fick tid att förbereda sig och under den tiden har hon gråtit. Hon har levat i väntesorg.
Efter ingreppet hemma textade hon tacksamt att veterinären inte kunde ha skött sin sak bättre. Allt var harmoniskt och blev så rätt på något vis. Vi träffades i kyrkan dagen efter, på söndagen där hela samfällighetens förtroendevalda skulle välsignas och en stor finsk damkör, klädd i vitt, sjöng. Då berättar hon att veterinären står i första raden av kören i mitten med mörkt hår och mörka glasögon med håret fast. Ser jag henne? Jo. De hade stött på varandra i kyrkans aula på morgonen och förbluffat kramat om varandra. Igår vid dödsstunden, idag i den tvåspråkiga gudstjänsten. Och före det visste de inte om varandra.
Vi står och lovsjunger Gud på finska och svenska. De förtroendevalda är välsignade, för två döda har det tänts ljus, bröd och vin har delats ut. Gud sänder sina änglar till oss. Och vi fungerar ibland som Guds utsända. Men inte bara det. Jesus Kristus har lovat gå med oss alla dagar till tidens ände genom sorg och avsked, genom fest och glädje. Från tro till tvivel till tro. Från oro till lugn. Från släktled till släktled. I sorgens alla skeden: All Trösts Gud.