Gott nytt hjärta

Catherine Granlund 02.01.2023

Som yngre stöpte vi nyårslyckor av tradition i vårt hem. Det var spännande att se hur det smultna tennet vi slängde i diskhon, fylld med kallt vatten, förvandlades till ett konstverk i form av en hund, en ängel, ett spretigt trassel. Och någon visste att de små smulorna betydde pengar.

Senare som ung vuxen blev nyåret en tid då jag hade ett behov av att vara ensam och få ro att begrunda det år som varit. Efter att jag kommit till tro blev det ännu viktigare – med en ny dimension: att få lämna, förlåta, be om förlåtelse, helt enkelt försonas med det år som gått för att kunna börja på nytt. Jag påverkades av den judiska högtiden Yom Kippur där man allvarligt går igenom sitt inre och sina relationer inför den stora försoningsdagen. Att försonas med sin nästa och med Gud är väsentligt. Inte bära på den tunga bördan av gammalt groll.

De senaste tio åren har övergången till det nya kyrkoåret, strax innan advent, skapat ett behov hos mig att stanna upp. Innan jag går in i advent behöver jag domen och påminnelsen om att livet här på jorden har ett slut. Det är betydelsefullt hur jag lever och vilka val jag gör. Skuld och nåd, dom och frikännande får sin djupaste mening när de speglas i varandra. Det blir att reflektera över det som varit, ett behov att stämma av, lämna för att få nåd att gå in i något nytt. Jag tror att jag försöker skydda mig från att någon besvikelse blir kvar och närs och skickar sina rottrådar runt mitt hjärta och skapar bittra ogenomträngliga väggar som hindrar mig från att ta emot kärlek och ge kärlek. I ordspråksboken står det i kapitel fyra: ”Mer än allt annat – vakta ditt hjärta. Ty hjärtat styr ditt liv.” Det skrev jag med svart textiltusch på min röda bomullsblus för över trettio år sedan och samma bibelställe ramade min lärare Asta Särs in åt mig med en bild på diakonismycket hängande över en sten av röd granit, då jag blev färdig diakon.

På något sätt handlar allt detta trevande om att få vara en bristfällig mänska som längtar efter en stor famn som omsluter och en kärleksfull Gud som säger: Det är över nu. Det blir bra. Något nytt har kommit.

Och tänk! In i den famnen får vi alla gå med våra ofullständiga liv. Kristus säger: Kom. Allt är färdigt.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28