Nya tag i nationalhelgedomen

Anna Edgren 27.10.2022

Kyrk- och församlingsnörden i mig är helt till sig vid tanken på att Åbo domkyrka ska renoveras! Det är på tiden, senaste gång min hemkyrka och nationalhelgedomen genomgick en renovering var på 1970-talet, bara gällande teknik är ju behoven och möjligheterna helt annorlunda nu än då.

Det är inte bara fastigheten som ska renoveras, också verksamhet och arbetssätt mm står i fokus för uppdateringen. Tänk vilket fint uppdrag, att med respekt för både liturgi, historia, arkitektur och mänskliga behov få planera för en dynamisk och meningsfull framtid för Åbo domkyrka.

Flera röster har affekterat hörts ropa ”ingenting får ändras”! Jag förstår att en så (lokal)historiskt central byggnad som Åbo domkyrka väcker känslor med rötter i kollektivt identitetsbygge och personliga minnen. Sådant ska inte föraktas, men kyrkan är ju redan nu full av saker som var främmande då kyrkan byggdes eller för bara hundra år sedan… Hiss till orgelläktarna behövs, nu kan t.ex. inte alla i församlingens kyrkokör delta då de sjunger från körläktaren. Många utrymmen är antingen inte ändamålsenliga för den funktion de har, eller så finns det utrymmen som just nu mest är förvaringsplatser som med fördel kunde användas för samtalsbruk, möten eller mindre samlingar etc.

Jag baxnar när jag tänker på den samlade mängd arbetstimmar och sakkunnighet som kommer att under domkyrkans renovering! Det är många som är med i den förberedande planeringen: naturligtvis Åbo (finskspråkiga) domkyrkoförsamling och Åbo svenska församling som är kyrkans huvudanvändare, men så är det också domkapitlet, museicentralen, undervisningsministeriet, kyrkostyrelsen, arkitekter och många samarbetsparter som alla ska vara delaktiga i processen. Redan tidigt har den förberedande arbetsgruppen med domkyrkans domprost i spetsen varit klara med att det inte bara är tjänstemän som kan och får vara delaktiga. Flera utrop och tankar från åbobor överlag har nått arbetsgruppen via inlägg på sociala media. Allmänheten har också flitigt lämnat in önskemål, farhågor och förslag i Borgmästarkoret.

Vad drömmer jag då själv om för framtid under domkyrkovalven? Jag drömmer om olika insatser som skulle öppna upp kyrkorummet och gudstjänsten för både vana och ovana kyrkobesökare.

Gudstjänstgemenskapen blir mera levande om det skulle finnas ett mobilt altare som kunde användas lite längre ner i mittskeppet, jämfört med det ståtliga men avlägsna högkorets huvudaltare. Ändamålsenliga utrymmen i kapellen för varierande verksamhet för olika åldrar och målgrupper skulle ge både liv i kyrkan och välkommet tilläggsutrymme. En fungerande ljudåtergivning skulle förgylla både gudstjänster, andakter och konserter. Större tillgänglighet möjliggör ett meningsfullt kyrkobesök för flera. Och jag tycker det skulle vara fint om något av de många medeltida sidoaltarena kunde göra comeback.

Har du tankar och idéer för Åbo domkyrkas uppdatering och renovering? Vad drömmer du om? Är du intresserad av vad som är på gång i domkyrkan kan du följa med i den blogg som (mest på finska men ibland också på svenska) uppmärksammar renoveringen ur olika synvinklar under de kommande åren. turuntuomiokirkko.fi/etusivu/turun-tuomiokirkon-blogi

Bilden är tagen på de tvåspråkiga ekumeniska kyrkodagar i Åbo i maj 2017.

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16
Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00
Nu sänds morgonens radioandakt Andrum kl. 9.54 istället för kl. 9.10.

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53
– Vi ska vara mycket försiktiga med att tolka coronapandemin som ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig, säger Björn Vikström.

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00
Dofterna gör att vi inte bara minns, vi återupplever, skriver Johanna Boholm-Saarinen.

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00
Eddie Myrskog säger att de fem dygnen på en roddbåt ute på Östersjön förde de fyra vännerna närmare varandra på en nivå han tror är svår att nå på något annat sätt.

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52
Emma Audas är präst och teolog.
Patrik Hagman är teolog och författare.

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33
Wolfgang Hermann har bestigit två hinder i form av missbruk.

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00
Nicolina Grönroos är ungdomsarbetsledare i Johannes församling. Hennes favoritplats i stan är Kampens bottenvåning mitt i morgonrusningen.

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01
Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01

fond. Till projekten hör bland annat Petrus församlings lärjungaskola, en cd-skiva med Lina Sandells sånger som görs av David Forsblom och SLEF-Medias resa i C.S. Lewis fotspår . Tjugofyra ansökningar hade inkommit. 15.6.2020 kl. 15:32

Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00
– Vi är upptagna av den fullkomliga döden, säger Hilkka Olkinuora.

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18
Korsholms kyrka – nu blir nya församlingsstrukturer aktuella i Korsholms kyrkliga samfällighet.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12
Agneta Lavesson gillar böcker och att läsa. Det ser man inte minst på hennes välfyllda bokhylla.

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00
– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50