Är du en kyrkturist? Eller kanske gudstjänstturist?

Anna Edgren 13.10.2022

Hör du till dem som bongar vägkyrkor här hemma i Finland eller som gärna går tittar in i kyrkor på utländska orter du besöker? Jag har sedan barnsben marinerats i tanken på att en längre bilfärd är i princip misslyckad om den inte har lett till minst en vägkyrka. Vägkyrkobesöken bokfördes i ett eget häfte av mina ivriga föräldrar, alla sommaranställda guider grillades på konst- och kyrkohistoriska detaljer, vykort och broschyrer inköptes och sparades för att flera år senare i triumf tas fram när man planerade en annan bilresa till samma trakter.

Alltid var jag som tonåring inte så speciellt ivrig på dessa oundvikliga kyrkobesök, men jag förstår nu senare att något i stämningen under kyrkovalven ändå berörde mig. Nu som vuxen gillar jag själv att besöka kyrkor, så kan det gå!

Ibland ägnar jag mig också medvetet åt en annan sorts kyrkturism – att gå i olika församlingars gudstjänster. När jag under kortare perioder har bott utomlands har jag sökt och besökt olika församlingsgemenskaper. Det är inte helt lätt att i andra länder navigera rätt bland frikyrkogrupper, högkyrkliga församlingar eller t.ex. varierande katolska sammanhang! Det har blivit många intressanta upplevelser, jag har ibland känt mig mest oförstående och främmande, ibland varit fascinerad med höjda ögonbryn och ibland landat i en stämning som kändes ovan med ändå trygg och meningsfull.

Det är en sak att gudstjänstturista utomlands, där man kanske väntar sig att saker är annorlunda än hemma. De största upplevelserna och insikterna har ändå kommit på hemmaplan i Åbo eller Finland när jag besökt andra gudstjänstgemenskaper än min hemförsamlings. Man blir ju så lätt hemmablind eller tar saker för givet: jaha, den bekanta mässmelodin, och där kom kyrkans förbön med bekant upplägg och så var det predikan i kännspak stil med dagens predikant. Inget fel i sig med hemmavant och hög igenkänningsfaktor, men många fina saker slinker så lätt förbi i det hemmavana.

Jag minns speciellt en gång när jag en aprilsöndag gick genom stan till Mikaelskyrkan, största kyrkan i stan, det tegelröda ”jugendslottet” med tinnar och torn som hör till en av Åbos finskspråkiga församlingar. Jag blev helt oväntat tagen av att vara med om en gudstjänst på finska. Det var bekant, men ändå nytt. Det var som om mina öron och mitt inre var lite mer på alerten än annars, att höra bekant innehåll med andra ord öppnade upp för nya tankar, känslor och konnotationer.

Det börjar vara länge sedan jag styrde stegen till Mikaelskyrkan för att delta i högmässan där. Någon höstsöndag när familjelogistiken tillåter det ska vår grannkyrka, medeltida S:ta Katarina kyrka i kanten av Studentbyn, få en ivrig gudstjänstturist på besök.

Vill du också prova på en annan gudstjänstgemenskap än den du är van vid eller har närmast till? Slå till, vem vet vilka saker du får upp ögonen för i liturgi, budskap, predikostil, kyrkokonst eller något annat!

Ärkebiskop Kari Mäkinen.

ärkebiskop. Finlands evangelisk-lutherska kyrka får en ny ärkebiskop nästa sommar. 9.8.2017 kl. 13:39
Under skolvälsignelser ber man för att allt ska gå bra för barnen inför skolstarten.

välsignelse. Att börja skolan är ett stort steg i varje barns liv. Också i år kan barnen i Helsingfors delta i en välsignelse inför skolstarten. 8.8.2017 kl. 11:40
Rigmor Holst undervisade om bön under Kyrkans Ungdoms familjeläger i Pieksämäki. – Jag tror att vi måste vara raka och öppna om våra svårigheter och be mycket för varandra.

profilen. Hennes egen tonårstid var mörker och depression. – När jag möter tonåringar i dag försöker jag få dem att förstå att de inte kommer att vara i mörkret för evigt, att det finns en väg ut. 2.8.2017 kl. 08:28
Andreas Häger är kritisk till hur termen ”bibelbältet” används.

språk. För fromt för ett kulturcampus och så konstigt att det kallats ”landet annorlunda”. Andreas Häger, docent i religionssociologi, skriver om den makt ett ord kan ha över ett landskap. I det här fallet Österbotten. 3.8.2017 kl. 07:16

Purmo församling. Finländarnas församlingsaktivitet har kartlagts för första halvan av 2017. 31.7.2017 kl. 14:01
En husförsäljning som slutade i katastrof gjorde att Catarina Nylund-Wentus plötsligt hade skulder upp över öronen.

profilen. När pengarna tar slut eller blir berg av skulder blir det tungt. Fråga bara Catarina Nylund-Wentus. 26.7.2017 kl. 16:01
I Hawaii jobbar Samuel Snellman bland annat med barn som deltar i efter-skolan-programmet Ulu Pono. Han uppskattar ansvaret och utmaningarna volontärjobbet ger.

frivilligarbete. En nekad studieplats ledde Samuel Snellman till andra sidan jorden och en ny relation med Gud. Nu jobbar han med utsatta människor i surfarnas paradis och drömmer om att berätta om Jesus på nya platser. 5.7.2017 kl. 13:53
De träffades i början av 90-talet. Sirkka-Liisa Kiveläs bakgrund som professor och forskare i geriatrik hjälper henne i vården av minnessjuka Mauri Akkanen.

MINNESSJUKDOM. På hösten 2011 märkte Sirkka-Liisa Kivelä att något inte stod rätt till med hennes man Mauri Akkanen. Han hade svårt att komma ihåg saker och han gick inte som han brukade. 4.7.2017 kl. 15:50

barn och unga. Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen. 22.6.2017 kl. 13:00
Hemma i Pyttis har Harriet Sillanpää två hundar och en liten hönsgård.

profilen. Hur stor kan tomheten efter ett lägerområde vara i en familjs hjärta? Stor, säger Harriet Sillanpää, som ordnar midsommarmöten vid sommarstugan för att förvalta det andliga arv som byggts upp på Fiskartorp i Sundom. 20.6.2017 kl. 10:01

bistånd. 2016 fördubblade Kyrkans utlandshjälp antalet projekt med målet att öka tillgången till högklassig utbildning för barn och unga. 20.6.2017 kl. 11:04
"Hundratals år av historia att låsa upp" är Juliana Sfeirs uttryck om jämställdhetsarbetet i den arabisktalande världen.

Kvinnoarbete. En kvinna i Mellanöstern möter både fördomar och juridiska hinder för jämlik behandling. Teveproducenten Juliana Sfeir jobbar för förändring. 15.6.2017 kl. 17:25

politik. Jiska Gröhn vill att Kristdemokraterna tar emot utbrytargruppen "Nytt alternativ". 15.6.2017 kl. 11:26
Albanus väntar på pilgrimernas ankomst från vandringen utanför Sottunga.

pilgrimsvandring. Om två år ska förlängningen av Sankt Olofsleden från Åbo till Trondheim vara klar som certifierad pilgrimsväg. Den första provseglingen av den vattenburna leden St Olav Waterway är nu gjord. 13.6.2017 kl. 11:30

film. Kyrkans mediestiftelse har beviljat produktionsstöd till sammanlagt sjutton projekt i sin vårutdelning. 12.6.2017 kl. 13:26

Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41