Att inte förlora hoppet

Mikaela Westerling-Nylund 07.10.2022

Jag har funderat mycket på vad det betyder att lita på Gud och vad det innebär att han hjälper mänskor i svåra tider och lidande. Jag tänker att man kan dela upp sättet att tänka på i tre förhållningssätt.

En grupp verkar tro att om man är kristen så drabbas man inte av sjukdom och sorg. Den här gruppen marknadsför ofta kristen tro med att man genom tron får en massa fördelar i livet. Det finns förstås bibelställen som man kan ta fast på, som ”Be så skall du få” med flera, men jag tänker att helheten i Bibeln inte talar för att tron skulle vara någon portal till ett lätt liv utan sjukdom och sorg. För att inte tala om världshistorien och våra egna livserfarenheter, där de mest fromma människor en känner, råkar ut för flera hemskheter efter varandra. Man kan alltid förstås påstå att människor som är kristna och t ex inte blir helade från någon dödlig sjukdom bär på någon synd eller inte tror tillräckligt. Trots att jag inte är teolog påstår jag att de här argumenten inte håller teologiskt och framför allt är de en hård och blind förnekelse av verkligheten. Ibland önskar jag att jag kunde leva med dylika skygglappar framför ögonen, men egentligen vill jag det inte, för det verkar medföra en stor risk för att antingen ens tro eller hela ens värld skulle gå sönder ifall det kommer sjukdomar och lidande in i ens liv. Jag tror på att Gud kan göra under, men han verkar inte göra dramatiska under så hemskt ofta.

En annan grupp vill trösta och poängtera att allt kan få en mening, att Gud kan förvandla lidande till glädje. ”För den som tror samverkar allt till det bästa”. Och visst kan det vara så också. Men man skall vara oerhört försiktig med att ge dessa ord som tröst. Ingen förälder som har förlorat sitt barn skulle välja något annat än att få barnet tillbaka, hur mycket en än fått tröst av andra eller mognat av erfarenheten. Det att man kan leva vidare och på något sätt acceptera att livet kan vara så här oerhört orättvist och brutalt är en stor nåd. Ifall den som gått igenom något hemskt själv kan tala om något gott som kommit ut ur det är det en stor sak, men man skall inte försöka trösta någon med de här orden. Allt har inte en mening, skriver Tomas Sjödin. Och jag tror honom.

Så vad finns det kvar för hopp hos den kristna? Trots att det kan verka som om det är en förminskning av Gud så tänker jag ändå att hoppet är att erkänna att vi inte förstår så mycket av Gud, men att vi får lita på att Gud går vid vår sida och tröstar och hjälper även när det inte känns så. Det är en tro, det är ett hopp, det är en kärlek. Ofta hjälper hoppet inte så mycket som en skulle önska, men att tillsammans dela varandras bördor och be för varandra hjälper lite. Det ger någonsorts grund att stå på, även om hela livet känns kaotiskt. Och om det kallas att lita på Gud för lite, må det vara hänt. Jag är ganska säker på att han inte håller det emot mig.

Bilden är tagen på de tvåspråkiga ekumeniska kyrkodagar i Åbo i maj 2017.

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16
Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00
Nu sänds morgonens radioandakt Andrum kl. 9.54 istället för kl. 9.10.

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53
– Vi ska vara mycket försiktiga med att tolka coronapandemin som ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig, säger Björn Vikström.

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00
Dofterna gör att vi inte bara minns, vi återupplever, skriver Johanna Boholm-Saarinen.

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00
Eddie Myrskog säger att de fem dygnen på en roddbåt ute på Östersjön förde de fyra vännerna närmare varandra på en nivå han tror är svår att nå på något annat sätt.

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52
Emma Audas är präst och teolog.
Patrik Hagman är teolog och författare.

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33
Wolfgang Hermann har bestigit två hinder i form av missbruk.

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00
Nicolina Grönroos är ungdomsarbetsledare i Johannes församling. Hennes favoritplats i stan är Kampens bottenvåning mitt i morgonrusningen.

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01
Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01

fond. Till projekten hör bland annat Petrus församlings lärjungaskola, en cd-skiva med Lina Sandells sånger som görs av David Forsblom och SLEF-Medias resa i C.S. Lewis fotspår . Tjugofyra ansökningar hade inkommit. 15.6.2020 kl. 15:32

Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00
– Vi är upptagna av den fullkomliga döden, säger Hilkka Olkinuora.

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18
Korsholms kyrka – nu blir nya församlingsstrukturer aktuella i Korsholms kyrkliga samfällighet.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12
Agneta Lavesson gillar böcker och att läsa. Det ser man inte minst på hennes välfyllda bokhylla.

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00
– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50