Ode till en nästan bortglömd verklighet

Magnus Lindholm 25.09.2022

Ibland blir det lite komiskt. När jag slår upp ordet ”drömmar” på nätet trillar en massa recept på småkakor fram på skärmen. Många kakor är förvisso drömgoda men somliga är så fantastiskt goda att det fått namnet Drömmar. De få gånger jag bakar blir resultatet oftast nånting som närmast kunde kallas Mardrömmar: platta sega saker som inte ska vara platta och absolut inte sega. När jag nu tänker på drömmar så tänker jag alltså inte på småbröd utan på den vanligen nattetid aktiva filmapparat som projicerar sina dramer under pannloben när kroppen sover.

Idag på världsdagen för drömmar – World Dream Day – slår jag ett slag för den drömska verkligheten. Och jag tar stöd i den franska psykoanalytikern Didier Anzieu (1923–1999) som med mina mycket förenklade ordparader förklarar drömmens väsen ungefär så här: Drömmen fungerar som ett slags retningsskydd runt den sovandes psyke och skärmar av de intryck dagen fört med sig. Men drömmen fungerar också som en känslig hinna mottaglig för mentala bilder – stillbilder lika väl som rörliga motiv. Ja, ibland kunde man kanske jämföra drömmen med en videosnutt eller en trailer.

Nästan alla människor drömmer, även om minnet av drömmen kan fallera. De enda som inte drömmer är spädbarn och psykotiska personer och det förklaras med att de inte kan skilja på vaka och sömn. Drömmens centrala uppgift är, enligt Anzieu, att dagligen återuppbygga det psykiska höljet. Att drömma är följaktligen oerhört viktigt med tanke på vår mentala hälsa.

Det här får mig att reflektera över samspelet mellan yta och innehåll. Kroppens spänst och styrka upprätthålls med fysiska aktiviteter men själ och ande söker i första hand sina näringskedjor under huden. Det måste rimligtvis innebära, bland annat, att mina medvetna fantasier och dagliga tankeströmmar på något förunderligt sätt beblandar sig med nattens drömbilder och kanske återuppstår som mer eller mindre medvetna insikter som hjärta och hjärna sedan fortsätter att processa – en gudomlig rundgång.

Och jag tänker: Gud talar visserligen ständigt till mig men kanske det bara är i drömmen som vi småsnackar så där riktigt otvunget – ja, det låter nästan som en lovsång (och här kommer dagens smått ansträngda ordlek) – som man ofta gör vid ett bord med drömgoda småkakor och varma drycker – Te Deum.

En djupt sovande fennek, en ökenräv, i Münchens zoo.
En djupt sovande fennek, en ökenräv, i Münchens zoo.

bröllop. De populära vigselkyrkorna är bokade från början av juni. Men få vill bli vigda på midsommaren. 22.6.2012 kl. 06:00
En familjefaroch hans tre barn hittades döda i Påmark igår.

Biskopen i Åbo ärkestift Kaarlo Kalliala uttrycker sitt deltagande med anledning av de tragiska händelserna i Påmark. 19.6.2012 kl. 15:00

Enligt professor Miikka Ruokanen är gammellaestadianismen inte en sekt utan en schism, skriver Kirkko & kaupunki. 19.6.2012 kl. 10:49
Johan Candelin, ordförande för Martyrkyrkans Vänner, skrev avtal med biskop Andrew Mang Lone.

Martyrkyrkans Vänner har nyligen skrivit samarbetsavtal med den lutherska kyrkan i Burma (Myanmar). 18.6.2012 kl. 16:46

Finska Missionssällskapets sommarfest är i full gång i Kronoby. 16.6.2012 kl. 15:28

Idéer och sångförslag söks till psalmbokens tilläggshäfte. Vem som helst kan sända psalmer och idéer. 17.6.2012 kl. 06:00

Ärkebiskopen i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, Kari Mäkinen, skulle vilja stärka dialogen och samarbetet mellan kyrkorna i Östersjöregionen. 16.6.2012 kl. 06:00
Patrik Saviaro

Han kallar sig tältmakarpräst. Patrik Saviaro är den andra svenskspråkiga teologen som prästvigts av Lutherstiftelsen. 15.6.2012 kl. 13:34
Maarit Rahja

En Guds gåva är det, arbetet på Samariacentret i Vasa. Förutom att hon har fått en arbetsplats har Maarit Rahjas relation till Gud förstärkts. 15.6.2012 kl. 13:52
På sommaren ordnas det orgelstunder i många kyrkor.

På sommaren ska musikälskaren gå i kyrkan. Det är gratis och det är terapeutiskt. 15.6.2012 kl. 11:02
Regissören Dome Karukoskis (bilden) film Leijonasydän fick bidrag från Kyrkans Mediestiftelse. På bilden regisserar Karukoski en kortfilm i Kenya 2010.

Film om rasism och tv-program om utslagning bland unga fick understöd. 14.6.2012 kl. 11:25
Kaplan Päivi Jussila har lett ekoskriftskolan i Tuira församling.

eko. I en ekoskriftskola funderar ungdomarna på hur vi kan respektera skapelsen i vårt vardagliga liv. 13.6.2012 kl. 12:22

lekholmen. Lägerholmen Lekholmen i Helsingfors skärgård fyller 75 år. Jubileet firades på söndagen. 12.6.2012 kl. 13:59

Terapeuten och författaren Tommy Hellsten berättar i färska numret av tidningen Askel att han befann sig i livsfara under en svår seglats för en månad sedan. 11.6.2012 kl. 16:03

Raseriutbrott skrämmer både barn och vuxna men det finns hjälp att få. 9.6.2012 kl. 12:00

Ida-Maria Pekkarinen längtar inte tillbaka till frisörsalongen.

profilen. Hon kom till Helsingfors som svar på någon annans bön. Frisören blev ledare för lärjungskolan. Nu vill Ida-Maria Pekkarinen skaffa mandat att fortsätta i en uppgift som känns som hennes. 1.10.2020 kl. 17:04
Tua och Frank Mäenpää säger att deras relation idag bygger på att de aktivt arbetade med att förlåta och bygga 
ny tillit.

parrelation. Tua Mäenpääs man Frank hade i flera år varit otrogen mot henne. Idag präglas Frank och Tua Mäenpääs relation av lugn och trygghet, men vägen till ett nytt liv tillsammans har varit lång. 1.10.2020 kl. 10:08
Malena Björkgren är flyktingkoordinator i Åbo svenska församling. Hon vet hur ensam en människa kan vara, och vad kontakt betyder.

Åbo. Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren. 1.10.2020 kl. 11:37
Patricia Högnabba har en förmåga att lyfta fram unga och inspirera dem, heter det i motiveringarna till utmärkelsen.

Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29
– Det är egentligen konstigt att vi inte har en jättestark kristen miljörörelse, för i princip är det ju vårt uppdrag som människor att förvalta det som Gud har skapat, säger ekobonden Mats Björklund.

jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53