17. mai – kanonskott, raketer och skumpa

Louise Häggström 18.05.2022

Nu kan jag meddela att jag upplevt min allra första 17. mai i Norge. Jag var så stressad före dagen D för jag hade googlat outfitidéer (för en som inte har folkdräkt) och det verkade som om det fanns tusen regler. Inga jeans, inga korta kjolar, både kostym och klänning går bra men klänningen ska gärna vara ljus, i alla fall inte svart. Vissa hävdade att det uppmuntras att gå klädd i Norges flaggas färger, andra sa att det verkar för tillgjort så det ska man helst undvika.

Vid två tillfällen sprang jag runt i en second hand-affär i centrum tills jag hittade den perfekta klänningen. Jag rengjorde mina inte längre så vita sneakers med bikarbonat och vatten (två delar + en del, för den som vill testa). Köpte ett nytt halsband och brun-utan-solade mig. Nu var jag redo.

Klockan 7 väcktes vi av kanonskott. I en millisekund trodde jag det var jordbävning (det har skett en gång tidigare, här är en artikel om händelsen) innan jag förstod att det var en så kallad festsalutt. Morgonen gick åt till att städa lägenheten och göra sig i ordning för dagen. Klockan 11 promenerade vi in mot centrum för att se flaggtåget. Markus sa "jag visste inte att det fanns så här många människor i Bergen". Vi åt glass och mötte upp en kompis som vi gick tillsammans med hem till oss.

Hos oss blev det brunch (kan man säga så när det är efter lunchtid?) och skumpa på balkongen. Vi spelade också kubb på innergården. Sa jag att det var runt 20 grader? När jag pratade med mamma på förmiddagen sa hon att hon skulle plocka fram vinterjackan igen... Absurt.

Efter middagen strosade vi in mot byn igen och satte oss på en bar. Vi skulle egentligen träffa vänner och tillsammans se fackeltåget kl. 22.30 men vi var så trötta så vi gick hem igen kring 20.30. Kvällen avslutades med raketer i centrum som vi behändigt nog kan se från vår balkong.

Min första 17. mai får definitivt godkänt! Men nästa år vill jag ha folkdräkt, någon som vill låna ut sin? Gärna Pedersöres eller nåt ditåt. Tack på förhand!

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet