Det här med kroppen

Louise Häggström 29.04.2022

Triggerwarning: kroppshets och dylikt. Hoppa över det här inlägget om sånt är jobbigt för dig att läsa om.

Kroppen är ett ämne jag verkligen intresserat mig för de senaste åren. Eller ja, egentligen ända sedan jag blev medveten om min egen kropp. Men i dag har jag fått en ny syn på både min egen och andras kroppar.

Jag har absolut hört till dem som försökt begränsa matintaget och maximera träningen (som jag aldrig fick rutin på eftersom det var dötrist och jobbigt). I en anteckningsbok skrev jag ner datum, vilken slags träning jag gjorde, hur länge jag tränade, antal förbrända kilokalorier (om jag hade tillgång till den infon), vikt och övriga kommentarer (humör osv).

Vid den här tidpunkten var jag kanske 12 år.

På tv:n kom reklam om ett band man skulle spänna fast runt magen. Bandet vibrerade och på så sätt brände man kalorier automatiskt, utan att man behövde göra någonting alls*. Det här försökte jag få min pappa att köpa ´– till min mamma förstås (men egentligen till mig). Han sa att mamma nog inte hade blivit så glad över den presenten.

Det är inte bra för en tolvåring att försöka ”bli smal” och må dåligt över hur hen ser ut. En tolvåring ska leka, skratta och äta sånt som är gott. Inte ha ångest över nåt så naturligt och fint som kroppen.

Från 12-åring till 22-åring

För några år sedan gick jag, på grund av många olika faktorer, upp en del i vikt. Mitt tolvåriga jag hade börjat hetsträna. Där och då bestämde jag mig för att bryta det mönstret. Jag var kanske 22. Nu fick det vara nog! Jag bestämde att jag inte kommer träna förrän jag gör det med rätt intentioner. Det tog mig ungefär tre år.

Snabbspola fram till 2019. Försiktigt börjar jag cykla och gå till jobbet. Jag gör yoga hemma i vardagsrummet. Promenaderna ökar min uthållighet och yogan gör mig flexibel och stark. Jag mår bra och jag orkar jobba. För första gången i mitt liv rör jag på mig utan att tänka ”nu ska jag gå ner i vikt”.

Jag pratar annorlunda om kroppen. Jag kommenterar inte min kropp på ett negativt sätt. Aldrig mer ska jag säga ”usch, vad stora mina lår är”. I stället säger jag ”mina ben är så starka som orkar bära runt mig varje dag”. Magen är mjuk och härlig, inte tjock och ful. You get it, right?

I dag går jag till och från skolan nästan alla dagar. Det finns inget bättre sätt att starta dagen än med en 43 minuter lång promenad. Varje promenad hjälper mig att stärka både lilla jag och nu-jaget. I dag rör jag på mig av rätt orsaker och jag njuter av (nästan) varje steg. Det är något jag hoppas alla ska få uppleva.

En viktig lista:

Fel orsaker att träna/röra på sig: för att man vill bli smal och snygg.

Rätt orsaker att träna/röra på sig: för att man vill bli stark, vill orka bättre, vill må bra psykiskt, vill öka koncentrationsförmågan, vill förbättra minnet, vill klara av nåt fysiskt krävande (exempel: gå upp för ett berg).

Kommer du på fler saker?

Ett par disclaimers som slutkläm. Jag vet att det här är ett ämne som egentligen kräver 10 inlägg och inte bara 1. Kanske skriver jag mer i framtiden. Att jag i dag lyckas träna utan att vikthetsa är förstås ingen garanti för att jag alltid kommer göra det. Vi nås ju dagligen av vikt- och kroppshets i olika former på t.ex. sociala medier, men även bland familj och vänner. Det är skitsvårt att inte påverkas. Men jag tror att ju mer vi talar om kroppen med positiva termer, desto mindre påverkan har allt det negativa på oss.

*Det skakande bandet fungerar förstås inte.

Daniel och Rebecka Björk tillsammans med sin ukrainska gästfamilj.

KRIGET I UKRAINA. Familjen Björk har välkomnat fyra ukrainska flyktingar i gästlägenheten i sin källare i Helsingfors. Just nu köar de på polisstationen för att få familjen registrerad. – Vi tänkte att vi har ett hus som vi upplever Gud gett oss av en orsak, säger de. 15.3.2022 kl. 13:57
Stig Kankkonen var under åren 2001–2010 chefredaktör för Kyrkpressen.

Ukraina. Stig Kankkonens barnbarn har anslutit sig till den frivilliga hjälpbataljonen i Ukraina. Läs Stigs tankar här. 14.3.2022 kl. 10:40
Patriarken Kirill av Moskva kritiseras av bland andra Finlands ortodoxa kyrkas ledning för att göra Rysslands president Vladimir Putins "lögner till sin kyrkas lärosatser".

Ukraina. Ukrainakriget har också hämtat sin grund i den ryska ortodoxa kyrkans nyskrivna doktrin. President Vladimir Putin har under vägen plockat upp den som ett redskap. Patriarken talar om det mytiska riket Rus – och är nog inte den som övertalar Putin om att ingå fred, säger en finländsk forskare. 9.3.2022 kl. 16:08
Petalax, Malax och Bergö församlingar ska bli en, tvåspråkig församling vid årsskiftet.

sammanslagning. Församlingarna i Malax, Petalax och Bergö dras in vid årsskiftet och i stället grundas en ny, tvåspråkig församling, meddelar domkapitlet. 9.3.2022 kl. 12:04

LEDIGA TJÄNSTER. Tjänsten som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå stift har lockat fyra sökande. 7.3.2022 kl. 17:41
Samfälligheten i Helsingfors har tappat principen. Den ska vara en stödfunktion till församlingarna, anser Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå.

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43
– Ingen annan än jag hade sett den mörkare sidan. Vem skulle tro på mig? Jag började också tvivla på mina egna minnen och mitt eget psyke eftersom ingen annan såg det som hände eller bekräftade det, berättar Fredrika.

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36
Ulrika Mylius utbildar sig inom vården och vill bemöta patienter så som hon själv velat bli bemött.

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00
Antje Jackelén är Svenska kyrkans sjuttionde ärkebiskop, och den första kvinnan.

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43
Tammerfors svenska församling brukar ordna högmässa i Gamla kyrkan i Tammerfors.

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15
Den som visar sitt motstånd mot kriget i Ukraina i Ryssland anses förråda fosterlandet. Den här bilden är från en demonstration i Jakobstad senaste lördag.

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06
Kim Rantala har under sin prästkarriär lyssnat på många soldater och krigsveteraner.

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51
I två veckor hålls ljusen brinnande varje kväll framför ryska ambassaden.

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36
Markus Weckström är militärpastor vid Nylands brigad.

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00
Vi ska inte servera lätta lösningar, ändå framhålla tro och hopp, säger Mats Fontell.

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

David Pettersson förespråkar lägre skatter, större individuellt ansvar och mindre statlig övervakning.

politik. Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt. 27.9.2023 kl. 11:32
Fredrik Kass hoppar in som kyrkoherde i Replot i höst. Han besöker församlingen ungefär en gång i veckan.

Replot. Kyrkpressen skrev tidigare att domkapitlet i Borgå stift haft svårt att hitta en vikarie för Camilla Svevar, som är tjänstledig från jobbet som kyrkoherde i Replots församling. Nu är det klart att Fredrik Kass under hösten sköter kyrkoherdejobbet i Replot vid sidan av det egna jobbet i Kvevlax. 26.9.2023 kl. 15:34
Kalle Sällström har tagit ett sabbatsår från Församlingsförbundet och kastat sig in i skolvärlden.

BRANSCHBYTE. Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar 26.9.2023 kl. 09:47
– Det politiska språket kommer sannolikt att hårdna. Och biskoparna och kyrkans ledning är ängsliga över vad de ska säga för att inte öka splittringen, säger professor Titus Hjelm.

partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24
Pauliina Parhiala, verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21