Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Jag känner att jag borde göra mera för andra, men jag orkar inte. Hur ska jag räcka till?

FRÅGA: Jag känner att jag borde göra mera, både frivilligarbete och helt enkelt orka ställa upp för mina medmänniskor. Samtidigt har jag ett heltidsjobb att sköta och orkar inte göra mycket efter arbetsdagens slut. Hjälp mig reda ut min tankar!

Jan-Erik ”Nanne” Nyberg är familjerådgivare och svarar på läsarfrågor om familj och relationer.


SVAR: Den här diffusa känslan av maktlöshet och medansvar tror jag många kan känna igen. Det kanske kan karakteriseras som ett slags ”empatiutmattningssyndrom”. Vi översköljs med så mycket information som pockar på, kräver en reaktion, en insats, ett ställningstagande, att vi till slut inte orkar göra något överhuvudtaget. Hur tar man tag i det här?

Du skriver att du har ett heltidsjobb som tar mycket av dina krafter. Har du några fritidsintressen, saker som inspirerar, tillfällen där du laddar dina batterier? Ingen av oss orkar ge hela tiden, vi måste också ta emot. Det är som att andas. Du måste andas in och andas ut. Du har ansvar för den här andningen, precis som du har ett moraliskt ansvar för att sköta ditt jobb. Jag tänker mig att din ständiga ångest för världsläget kan komma av att du missköter dig själv och slår dövörat till för dina egna behov. Du är helt enkelt för trött. Om du mår bättre orkar du också göra något litet för någon. När vi sedan väljer att göra något måste vi också välja bort andra saker.


En del av svaret på din fråga handlar alltså om att acceptera sin egen begränsning. Att säja nej till känslan av att man borde vara med överallt, en känsla som är uttryck för ett slags frälsarsyndrom. När du hittar lusten och energin, fokusera då på något begränsat. Bestäm vad som är viktigt för dig och lämna resten åt någon annan. Sätt också ett mått på vad som är din insats, försök inte göra för mycket även om du känner dig inspirerad. Risken är att du bränner ut dig. För det är inte bara tunga och krävande saker som bränner ut oss. Roliga och inspirerande saker gör att vi använder väldigt mycket energi utan att märka det. Först när vi stannar upp märker vi hur trötta vi är. Det här är en erfarenhet som många gör när de engagerar sig i frivilligarbete.

Pausen och eftertanken har också en annan funktion. Det är när vi tar ett steg tillbaka som vi ser helheten, meningen och sammanhanget. Det hjälper oss att orientera oss framåt, styra och välja riktning. Ibland innebär det kanske att vi lämnar något, avslutar ett engagemang. Världen kan du inte göra om ... men du kan göra en annan människa väl, skrev Stig Dagerman för länge sedan. De orden stämmer väl in också i dagens värld.

Kommuniteten Taizé har komponerat en sång på finska. 13.7.2012 kl. 17:02

Söndagens gudstjänst i Lönneberga kyrka i Småland fick ställas in på grund av översvämningen. 11.7.2012 kl. 15:35

Nokia Mission ry byter namn och kommer i framtiden att heta Missiomaailma ry. 11.7.2012 kl. 11:04
Marias stol upphittades på en busshållplats i Hervanta i Tammerfors.

Begagnat men ändå värdefullt är temat för den bostad som församlingen i Hervanta inrett till bostadsmässan. 9.7.2012 kl. 15:11
Aftonandakt på stranden.

Höstdagarna fick en lillasyster – urpremiär för Sommardagarna. Se bilder! 8.7.2012 kl. 16:58

festival. Kyrkpressen besöker Gullbrannafestivalen i Halmstad, Sverige. 6.7.2012 kl. 14:32
Yoga i kyrkan? Det önskar en fjädedel av danskarna.

En fjärdedel av danskarna skulle besöka kyrkan oftare om de fick ägna sig åt mindfulness, yoga och healing i gudstjänsten. Men majoriteten säger nej tack. 6.7.2012 kl. 13:58

Kristna skapelsetroende behöver inte bli nervösa över upptäckten av Higgsbosonen, skriver tidningen Dagen. 5.7.2012 kl. 13:48

Den nya kapellet i Kampen i Helsingfors hade fler än 40000 besökare i juni. 5.7.2012 kl. 10:43
Den som behöver prata med någon kan samtala med någon från församlingen i Dalsbruks kyrka.

Kimitoöns svenska församling har öppnat en samtalstjänst för dem som mister jobbet när FN-Steel går i konkurs. 4.7.2012 kl. 13:56

Det är en högre form av mobbning av betrakta troende människor som något konstigt, menar biskop Antje Jackelén i Lund. 2.7.2012 kl. 10:47

sommar. Kyrkbåtsrodd är en populär utfärds- och motionsform. 30.6.2012 kl. 12:00

Diskussion, upplysning och dialog ska locka minoriteten att delta i demokratiseringen. 29.6.2012 kl. 11:14

Då Italien och Tyskland möts i fotbolls-EM i kväll hejar inte Benedictus XVI på någotdera laget. 28.6.2012 kl. 14:15

Idrottspräster stöder de finländska idrottarna bland annat under EM i friidrott som inleddes i dag. 27.6.2012 kl. 15:51

Ulrika Hansson är redaktör på Kyrkpressen. Jaktlaget är hennes första bok.

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30
Katarina Gäddnäs har varit präst i två år. 
– Men jag började läsa teologi genast efter gymnasiet med inriktning på att bli sjukhuspräst.

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12
Helene Liljeström tycker att citatet vid domkyrkan
är väldigt väl valt. På svenska lyder motsvarande bibelställe: ”Jag skall ge er en framtid och ett hopp.”

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01
Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling. Hans favoritplats i stan: olika kaféer runt järnvägsstationen.

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01