Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Har jag orimliga krav på en livspartner?

Vad är rimliga krav på en livspartner? Jag är rädd att jag väntar på en riddare på vit häst samtidigt som jag är orolig över att rusa iväg med någon som egentligen inte alls är min typ. Hur vet man att han är den rätta och när ska man ta varningsklockorna på allvar?


Jan-Erik ”Nanne” Nyberg är familjerådgivare och svarar på läsarfrågor om familj och relationer.

SVAR: Fantasin om den enda rätta livspartnern lever nog djupt inom oss alla, mer eller mindre påtagligt. Ändå vet vi ju med förståndet att det finns många möjliga partners. En del samlevnadsexperter säger att om den tilltänkta känns till 60 procent bra finns det goda förutsättningar att kunna bygga upp en bra parrelation. Jag tror faktiskt det är ganska realistiskt. För detta att få leva i känslan av att man funnit den enda rätta är i grund och botten resultatet av en lång process. I det vardagliga mötet, när vi visar varandra kärlek och respekt, byggs en känsla som baserar sig på erfarenhet upp. En tillit till själva förhållandet.

Som du förstår är det här resultatet av ett samarbete. Det handlar både om vad jag själv är villig att bidra med till parrelationen och vad den andra kan och vill ge. Därför handlar partnervalet väldigt mycket om självkännedom. Om jag känner mig själv, och vet mina egenskaper, är risken mindre att jag projicerar mina omedvetna sidor på den andra parten. Jag förmår bättre se den andra som en Annan människa.

Projektionerna, det här att man så att säga omedvetet placerar sina egna omedvetna egenskaper, känslor eller föreställningar hos den andra är något som vi inte kommer ifrån. Ett vardagligt exempel på det här kan vara att man irriterar sig på att den andra är på dåligt humör, men märker inte att man själv går med mungiporna neråt. Man upplever alltså helt ärligt att det är den andra personen som har egenskapen. Om relationen ska lyckas måste vi vara beredda dels att ta emot dessa projektioner av varandra och arbeta med dem, dels måste vi vara beredda att återta projektionen, komma till insikt hur det är oss själva vi möter i den andra.
Att arbeta med projektionerna handlar förstås om kommunikation, ett arbete som sker på många plan: det verbala, genom våra handlingar och känslouttryck, genom det vi inte gör, lika mycket som det vi gör.

Det är på den här processen det beror, om du när du blivit äldre ska kunna uppleva att du har ”hittat den rätte”. Men du kan förstås börja med det vanliga enkla, att se vad ni har gemensamt, på vilket sätt ni är lika och olika. Iaktta dig själv och om du kan sätta värde på både likheter och olikheter. Ditt uppriktiga och starka intresse för den andra, helt enkelt. Börja där. Och ramla inte av den vita hästen ...

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00