Recensioner

Ett Indien i förvandling

Erika Rönngård
26.10.2017

BOK. Julia Wiræus reportagebok De kallade henne Delhi Braveheart tar avstamp i den omtalade bussvåldtäkten som skedde i slutet av 2012.

Wiræus är frilansjournalist och har vistats i Delhi sedan 2011. I sina reportage låter hon läsaren möta kvinnor i Indien men ger också nödvändig bakgrundsinformation om det indiska samhället, om traditioner och lagstiftning.

Allt handlar inte om de direkta efterdyningarna av de protester som våldtäktsfallet ledde till. Wiræus träffar också transpersoner och diskuterar Indiens lagstiftning kring det tredje könet med dem, hon möter en kvinna som drabbats av syraattacker och sätter sig in i indiska dejtingappar och äktenskapsförmedling.

Wiræus reportage är välskrivna, om än med onödigt många korrekturfel i ett par av dem. Ibland blir det svårt att hålla reda på de personer som återkommer i flera av texterna. Här kunde Wiræus ha underlättat för läsaren genom att knyta texterna närmare varandra i stället för att publicera dem som självständiga helheter sammanhållna av sitt tema.

De kallade henne Delhi Braveheart är ändå ett på många sätt intressant möte med ett Indien i förändring. Många av de personer som Wiræus talar med vittnar om sin upplevelse av att leva i två världar – att dels vilja leva ett fritt liv och göra egna val, dels inte vilja göra familjen besviken genom att avvika från till exempel traditionen med arrangerade äktenskap.

Kvinnorna i Indien må leva i en annan kultur, men många av de problem de möter känns bekanta för kvinnor över hela världen. Som skådespelaren Mallika Taneja säger i boken: ”Alla kvinnor får höra att vi borde skämmas över oss själva eller skyla våra kroppar. Männen får aldrig höra samma sak. Ingenstans i världen får kvinnor höra att de är vackra och ska fira sin skönhet, oavsett hur de ser ut.”

De kallade henne Delhi Braveheart

Författare: Julia Wiræus

Förlag: Leopard 2017



Övergiven.

Påsk. Gripandet av Ledaren igår natt föregicks av en rad dramatiska händelser. 6.4.2012 kl. 06:00
Skam.

Påsk. Och tuppen gal tre gånger. Sekunden efter bränner skammen till. 6.4.2012 kl. 03:00
Svek.

Judas är den nattsvarta boven, svikaren som säljer sin mästare för pengar. 5.4.2012 kl. 23:00
Gemenskap.

Nattvard. Vi behöver inte ligga till bords och bryta bröd för att fira nattvard. 5.4.2012 kl. 18:00

biskop. Biskop Björn Vikströms påskhälsning till Borgå stift. 5.4.2012 kl. 12:00
Via Crucis i Helsingfors är en av långfredagens passionsvandringar.

Påsk. Passioner, konserter, gudstjänster. Här är ett litet axplock av påskens händelser. 4.4.2012 kl. 16:00
Bra att få se med egna ögon, tycker biskop Björn Vikström om biskoparnas Israelresa.

Biskop Björn Vikström summerar de lutherska biskoparnas resa till Israel. 4.4.2012 kl. 14:36
Gabriellas sång från Så som i himmelen talar till Riki Sorsa. "Min låt", säger han bestämt.

Gabriellas sång är Helen Sjöholms bravur. Men den är också Riki Sorsas livsberättelse. 4.4.2012 kl. 09:00

Satu Kantola leder Finska Missionssällskapets inrikesarbete. 4.4.2012 kl. 12:54

bibeln. Församlingarna i Esbo donerar 2 900 biblar till stadens grundskolor och gymnasier. 3.4.2012 kl. 11:29
Lutherkyrkan i Helsingfors är numera nattklubb.

I resten av Europa är det vanligare att kyrkobyggnader säljs och används till olika ändamål. I maj kan det bli möjligt i Finland. 3.4.2012 kl. 08:00

Kristen litteratur har under flera års tid uppmärksammats i församlingarna en vecka på våren. I år blir det ingen vecka. 2.4.2012 kl. 13:31

Nu är det slut med hemgjorda palmer och skalperade krukväxter. Missionärerna räddar palmsöndagens festtåg. 1.4.2012 kl. 17:57
Kotimaakauppa på Sandvikskajen tejpades om och fick namnet Sacrum. Bokhandeln har också böcker på svenska.

Kristna bokhandeln Kotimaakauppa heter numera Sacrum. 1.4.2012 kl. 08:00
Palmkvistar är en tradition i de katolska församlingarna kring Sydney. I år får de nöja sig med ormbunkar.

Katolikerna i Sydney får klara sig utan palmblad på palmsöndagen. Ormbunksblad ersätter och räddar helgen. 31.3.2012 kl. 08:00

"Jag tycker inte det är min roll att göra dokumentärfilm någonstans i ett afrikanskt land. Jag tycker snarare att för en vit, nordisk journalist är det viktigt att göra nyhetsbiten och det rent journalistiska. Att rapportera hem på rätt sätt, snarare än att komma dit och berätta någon annans historia", säger Hanna Nordenswan.

afrika. Första gången hon landade i ett afrikanskt land upptäckte hon två saker: hur lite hennes bild av kontinenten hade att bygga på, och ett intresse för dokumentärer. Sedan dess har Hanna Nordenswan hört gripande berättelser på många platser i världen. Men de intervjuer som betyder mest har hon gjort i sin egen familj. 21.8.2020 kl. 16:38

mariehamn. Angela och Sven Sjöberg bor i ett blått, gammalt hus som de kallar Muminhuset i Finström, på norra Åland. De är aktiva både i sin egen församling och i Mariehamn. 21.8.2020 kl. 13:23

bibelskola. Coronan satte käppar i hjulet för Benjamin Asplund som deltog i Surfing the Nations grundutbildning tidigare i år. Utbildningen kortades av och han fick lägga sina framtidsplaner på hyllan. 21.8.2020 kl. 11:21
Hilja Risku och Isabel Hanna
har gått i samma klass och sjungit i kör tillsammans sedan ettan.

musik. För Isabel Hanna och Hilja Risku blir det här en spännande höst. De börjar högstadiet – och de ska sjunga sin egenskrivna låt i tv-sändning. 19.8.2020 kl. 09:21
Kristina Örn tycker att mycket inom diakonin påminner om läraryrket.

diakon. Efter 27 år i skolvärlden ville hon ta steget ut och prova något nytt. Det blev inte närvårdare eller missionär, men Kristina Örn fortsätter jobba nära människor. Nu är hon ny diakon i Solf. 19.8.2020 kl. 09:19