Recensioner

Så här har vi ju alltid sagt

Erika Rönngård

Dialekter och småstadsspråk är intressant läsning för alla som någon gång har funderat över varför man själv talar som man gör – och varför andra personer talar på ett helt annat sätt. Region för region går Ann-Marie Ivars genom Svenskfinland, redogör för den dokumentation som finns och förklarar skillnaden mellan de olika dialekterna. Samtidigt tar boken ett brett grepp om fenomenet dialekt och småstadsspråk. Det handlar inte bara om hur och varför dialekterna låter som de låter, utan också om vilken funktion de fyller och vilka hot och möjligheter de står inför. Avsnitten är späckade med exempel ur de dialekter som behandlas vilket är tacksamt för den som inte är van att läsa facktexter om grammatik.

Språk är inte bara ett kommunikationsmedel utan också i hög grad identitet och känslor. Dialekterna i Svenskfinland uppfattas av sina talare som allt från skamligt fula till stolt vackra. När de åländska Brändöborna födda efter 1965 började tala en mera utjämnad version av dialekten fanns det äldre Brändöbor som gladdes över att de yngre började tala ”lite bättre” och därmed slapp skämma ut sig på resor till Mariehamn och Helsingfors. I Österbotten har dialekterna inte bara traditionellt haft ett starkt fäste utan genomgår också ett nutida uppsving och hörs på både proffsiga teaterscener och i radio.

Vad som är ”bättre” och ”sämre” språk är en gammal fråga. Under senare halvan av 1800-talet började sockenprästerna i Vittisbofjärd i Satakunta föra en kampanj mot svenskan. De ville avskaffa de svenska gudstjänsterna och få bygdens svenskspråkiga att börja tala finska med motiveringen att de svenskspråkigas sydösterbottniska dialekt var en så förvrängd variant av svenska att den borde bytas ut mot ordentlig finska. Sista spiken i kistan för svenskan i Vittisbofjärd blev kravet på kunskaper i finska för att få ta emot nattvarden.

Ett inte lika beklämmande exempel på hur kyrkans maktmän påverkat språken i församlingarna är att den gamla kyrksockenindelningen i Österbotten är orsak till att det är så stor skillnad på Malax- och Solfbornas tal.
Ska jag vara ärlig är det trots allt igenkänningens och navelskådandets glädje som är störst när jag läser Dialekter och småstadsspråk. Det är därför jag närmast andäktigt läst avsnitten om de österbottniska dialekterna och fascinerats över att någon vet precis hur vi talar och var gränserna mellan byarnas språk går. Samtidigt chockeras jag av hur lite jag vet om de dialekter som är mina första språk. Det lastgamla verbet varda låter nämligen ålderdomligt när 1917 års bibelöversättning använder det i meningen ”Varde ljus”, men först när jag läste Dialekter och småstadsspråk insåg jag att det är ett grundläggande verb i mitt dialektala vardagsspråk när jag till exempel konstaterar ”He vor såje”.

BOK
Dialekter och småstadsspråk
Författare: Ann-Marie Ivars
Förlag: Svenska litteratursällskapet i Finland 2015



Efter många år som skolpräst blev Hanna Similä präst på Helsingfors-Vanda.

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00
Domkapitlet trummade igenom Annica Smeds som första kvinnan som präst i Karleby.

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05
– Ett av de stora problemen vi har i vår individualistiska kapitalistiska värld är saknaden av just andlig gemenskap, säger David Sandqvist.

teater. Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden. 28.9.2023 kl. 14:00
Cecilie Hoxmark räknade alltid med att få barn.

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon Prosjekt Åpenhet. – Jag kände sådan skam, som om jag var en felaktig vara, som om min man gjorde fel när han valde mig. Idag är hon femtio. Hon har skapat sig ett liv som inte kretsar kring en kärnfamilj utan är hennes eget bygge. 27.9.2023 kl. 19:56
David Pettersson förespråkar lägre skatter, större individuellt ansvar och mindre statlig övervakning.

politik. Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt. 27.9.2023 kl. 11:32
Fredrik Kass hoppar in som kyrkoherde i Replot i höst. Han besöker församlingen ungefär en gång i veckan.

Replot. Kyrkpressen skrev tidigare att domkapitlet i Borgå stift haft svårt att hitta en vikarie för Camilla Svevar, som är tjänstledig från jobbet som kyrkoherde i Replots församling. Nu är det klart att Fredrik Kass under hösten sköter kyrkoherdejobbet i Replot vid sidan av det egna jobbet i Kvevlax. 26.9.2023 kl. 15:34
Kalle Sällström har tagit ett sabbatsår från Församlingsförbundet och kastat sig in i skolvärlden.

BRANSCHBYTE. Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar 26.9.2023 kl. 09:47
– Det politiska språket kommer sannolikt att hårdna. Och biskoparna och kyrkans ledning är ängsliga över vad de ska säga för att inte öka splittringen, säger professor Titus Hjelm.

partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24
Pauliina Parhiala, verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23
Camilla Svevar lämnar Replot för Vasa, och domkapitlets notarie Linus Stråhlman bekräftar att ingen vikarie hittats än.

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13
Församlingsrådets viceordförande Jan-Erik Eklöf är glad över att förlikningsavtalet nåddes.

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50
Maria Widén är pensionerad sjukhuspräst och församlingspastor. Hon är uppvuxen i Solf och bor i Mariehamn.

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00
Ben, Rune (på skärmen) och Johan har hållit kontakt genom livet. Nu förenas de igen i ett gemensamt projekt.

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00