Recensioner

En seg man rapporterar

Sofia Torvalds

Vårvinter blir långsamt vinter igen i Kaj Hedmans Panikdagboken. Hunden Jussi ska ut på promenad igen, hustrun Penny ska åka på en resa igen, pengarna är slut igen, ångesten och vreden och det omöjliga i att leva just så känns oöverstiglig – igen. Han surfar på datorn, han letar upp intressanta och attraktiva brevvänner på nätet, han ringer vänner, han skriver på Facebook, han twittrar.

Att läsa om det här känns inte tråkigt eller trivialt eller ens irriterade. Varför?

En orsak är att anteckningarna fungerar rent stilistiskt. En kort scen med ångest och vrede avslutas med något vardagligt, lakoniskt. Det skapar en spänning i texten.

”Jag har blivit rädd för att åldras och dö, och när Penny är borta blir rädslan bara värre. Det är en känsla av vanmakt och desperation, ofta beledsagad av fysiska symptom i magen och i bröstet. Många av dem som jag förut förlitat mig på har ju dött. Det är naturligt att sådant sker. / Kvällen kommer, de nakna träden är helt stilla, och himlen blir gråare, blåare. I trädgården ligger ännu ett skikt av snö kvar. Man kan se Jussis spår”, skriver Hedman och drabbar läsaren med sin soberhet, den raka blick som han riktar mot sig själv och världen.

Hans livsomständigheter känns paradoxala. Kaj Hedmans hem och hemknutar är ett fängelse som hans ångest hindrar honom att bryta sig ut ur. För några hundra år sedan hade ett så litet, kringskuret liv inte varit något att höja ögonbrynen över. Då snurrade man runt i sin egen lilla by, såg samma ansikten dag efter dag, rörde sig på samma ställen. Ingen hade förundrat sig över en man med ett snävt revir.

I dag är världen öppen, på några timmar är man i Katalonien. Samtidigt finns världen i den egna famnen, en värld fylld av främlingar bakom blott några knapptryckningar på datorn. I den här korselden lever Kaj Hedman, i de olika friheternas korseld. I att vara fysiskt bunden som en 1700-talstorpare, bunden vid sin lilla lott. Detta medan ingen annan är det. Samtidigt finns hela världen där, på hans Ipad. Är det då något att undra över att han blivit beroende av den?

Kaj Hedman ägnar inte orsakerna till sin situation många ord, vilket kan vara irriterande för en läsare som inte bekantat sig med hans tidigare produktion, framför allt Panikboken från år 2003. Kanske beror det på att han sedan länge är uppgiven, helt införstådd med att den förbannelse han drabbats av kommer att vara livet ut och att det enda som är möjligt är att dämpa ångesten så mycket att han kan leva så som han gör: kringskuret, smått, men ändå i kontakt med andra människor.

Ändå är det här inte en bok utan hopp, det är en bok om en mycket seg person. Jag skulle rent av påstå att Hedman har andlig spänst. Halvt förlamad av ångest lever han ett mycket mer meningsfullt liv än många som vågar åka till Timbuktu.



Andreas Elfving hoppas att de amerikanska ledarna den här gången inte ska svika, utan verkligen ta avstånd från Trumps retorik.

USA. Trump-supportrar stormade kongressbyggnaden I Washington sent igår kväll i protest mot att kongressen formellt skulle fastställa resultatet i presidentvalet. Var detta droppen som får exempelvis de evangelikala kristna att överge Trump? – För tidigt att säga, säger Anders Elfving, som i många år följt med amerikansk politik. 7.1.2021 kl. 15:55
Birgitta Sarelin skriver om Topelius psalmer som del i ett projekt för Svenska Litteratursällskapet.

psalmer. Sedan hon var den sexåriga flickan som fick gå upp och titta på orgeln efter julkyrkan har Birgitta Sarelin inte blivit mätt på musiken. 7.1.2021 kl. 10:24
Trygve Cederberg väjer inte undan för debatter – i själva verket älskar han att debattera. En gång gick han in i kristdemokraternas valtält i Jakobstad och argumenterade i en timme.

bibeln. När Trygve Cederberg var ung var han konservativ. Med åren förändrades han. Idag går han ut i debatter om homosexualitet på insändarsidor och på Facebook, och han debatterar med bibelord. 4.1.2021 kl. 09:53
Markus Andersén saknar inte sitt gamla liv, men kan fortfarande lockas av tanken att ta på sig fler uppgifter.

nystart. Läkarens ord om att han stod på randen till en hjärtinfarkt fick Markus Andersén att lägga om kosten, börja motionera – men framför allt att vila mer. 4.1.2021 kl. 14:09
Alaric Mård vill använda sin bakgrund till att bygga broar.

församlingspedagog. Alaric Mård är ny församlingspedagog i Jakobstad. Han vill vandra med människorna en bit på deras väg tillsammans med Jesus. 3.1.2021 kl. 11:23
Monica Björkell-Ruhl kallar sig inte religiös, men församlingen betyder trygghet för henne. – När jag varit sjuk och kraftlös har jag sökt mig till religiösa platser och symboler. Tölö kyrka har blivit en viktig plats för mig.

föräldraskap. Ibland orkar inte mammor. Ibland går de sönder så att de nästan inte orkar leva. Monica Björkell-Ruhls son Mika (uttalas ”Miikka”) föddes med en kromosom­avvikelse. 2.1.2021 kl. 11:58

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29
– Ingen orkar om man hela tiden måste vara missnöjd med sig själv, säger Anna Korkman Lopes.

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21
Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29
Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46
– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00
 – Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin.

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05

Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19