Recensioner

En kyrka sprängd i atomer

May Wikström

Vad gör Danmark för de kristna i Mellanöstern? frågade Klaus Wivel. När utrikesminstern lät bli att svara reste Wivel själv till regionen. Hans bok tecknar bilden av en hisnande kyrka med brusten röst och få vänner.

Agenter i gudstjänsten som rapporterar minsta politiska feltramp i predikan till de styrande, sexuella trakasserier mot obeslöjade kristna kvinnor på tunnelbanor och gator, hot om vandalisering om man inte betalar skyddspeng, rättsmord, diskriminering på arbetsplatser och i skolor. Vittnesbörden från Egypten, Palestina, Syrien går i samma ton, en rädd och många gånger uppgiven sådan. Också i samhällen där kyrkoledare och politiker officiellt lovordar samlevnaden mellan religionerna är mönstret obevekligt. De kristna vet sin plats och är rädda för att den ska rubbas. Därför gäller det att ligga lågt, bita ihop. ”Vi minns känslan av att behöva viska till varandra (...) inte säga vissa saker offentligt, inte skriva dem i brev eller mejl, inte nämna dem i telefon”, säger prästen Shadi Saad om den syriska diktatur som nu gungar. De kristna har haft ett visst skydd under regimen, något de nu får betala dyrt för. Allt som sticker ut, syns, provocerar är ett hot mot deras kringskurna existens.

Ligg lågt och överlev!
Därför ogillas, på gränsen till hatas, sådana kristna bröder som palestiniern Said Awwadd, som blev nyfrälst i USA och åkt tillbaka till Palestina för att vittna om kristendomen och tala om en växande kyrka. För bullrig, för stor, för testosteronstinn och välgödd. De lokala vänder ryggen åt evangelisten och hoppas att ingen märker, att ingen straffar. Författaren är skeptisk till evangelisten men reflekterar efteråt att han är den enda under hela resan som uttryckt tanken på en kyrka som kan växa. Rädslan genomsyrar allt, gör att de kristnas led faller sönder och de fula sidorna av det mänskliga sys som misstänksamhet, protektionism och medlöperi. ”Kyrkan i arabländerna är sprängd i atomer och de olika grenarna har ringa sympati för varandra”, är en sorgsen mening som dröjer kvar.

Straffet kommer oftast inte från myndigheterna. Klaus Wivel lyfter förtjänstfullt fram den mest svårhanterliga och nyckfulla maktfaktor som har tagit sig befogenheten att garantera de kristna livsrum men också utplåna dem. Gatans parlament, kallar han den, och det här är den kraften som håller Egyptens framtid i sina händer. När gatans parlament rusar till hämnd mot påstådda moralbrott väljer polisen att ställa sig vid sidan och vänta tills hatet lagt sig.

Civilkurage det enda hoppet
Ljusglimten finns i de civila medborgare, muslimer, som till exempel i Egypten bokstavligen bildat en skyddsring, hand i hand, runt kristna företagares hem och butiker. När ska polisen välja samma väg? frågar Klaus Wivel. De retoriska och ibland förtvivlade frågorna växer och hopas efterhand i hans odyssé. Det är en klassisk utveckling hos dem som sett för mycket. De som levt i skuggan av konflikten Israel-Palestina konstaterar ofta cyniskt: Först kommer experterna hit och tror att de vet allt. Ju längre de bott här, desto färre svar har de.


Läsvärt och unikt inlägg
En randanmärkning: Mellanöstern är mycket ”män”. Skrivbordet, tobaksasken och mannen med mustaschen. Visst, onekligen. Det syns också i Wivels bok. De intervjuade, kraftgestalterna, dissidenterna och predikanterna är så gott som alla män, med undantag för två palestinska kvinnor som skymtar fram närmast som ståndaktiga rebeller. Trots att Wivel problematiserar detta i texten är intrycket ändå att han, själv man med expertstämpel, ger upp lite väl lätt i sitt val av bedömare. Någonstans borde det ha funnits en kvinnornas historia, en lite helare bild, ett motljus?

Den annars välgjorda översättningen fläckas ställvis av formuleringar som inte känns idiomatiska. ”Borgarkrig” heter till exempel inbördeskrig på svenska. Bortsett från detaljerna är det här trots allt en väldigt läsvärd och svidande bok. Den är långt ifrån den kristna litteratur som i ett släktskap med socialpornografin glorifierar och konsumerar kristna martyer på betryggande avstånd. Men den är lika långt ifrån den politiskt korrekta och kristofobiska hållning som sorterar kristna som lider och dör just för att de är kristna i en sekundär människorättslåda för ”religiösa frågor”. Desto trovärdigare blir den på grund av skribentens bakgrund, han hör hemma på vänsterkanten och beskriver sig som ateist utan syfte att ge islamofoba krafter nya instrument.

Ärligheten ligger i att Klaus Wivel avslöjar den postkristna världens stenhjärta. Den värld som präglats av kristna krafter har skrivit en sanning som lyder att kristna per definition alltid är förtryckare, aldrig underdogs. Det är orsaken till sveket och arrogansen mot den utsatta kristenhet de vägrar lära känna på dess egna premisser. Och kanske aldrig hinner lära känna. Innan det är för sent.

De sista kristna.
Berättelsen om de förföljda, de som flytt och de som vägrar ge upp, Marcus förlag (2015)
En analytisk reportagebok från Västbanken/Gaza, Egypten, Libanon och Irak.



Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00