Recensioner

En kyrka sprängd i atomer

May Wikström

Vad gör Danmark för de kristna i Mellanöstern? frågade Klaus Wivel. När utrikesminstern lät bli att svara reste Wivel själv till regionen. Hans bok tecknar bilden av en hisnande kyrka med brusten röst och få vänner.

Agenter i gudstjänsten som rapporterar minsta politiska feltramp i predikan till de styrande, sexuella trakasserier mot obeslöjade kristna kvinnor på tunnelbanor och gator, hot om vandalisering om man inte betalar skyddspeng, rättsmord, diskriminering på arbetsplatser och i skolor. Vittnesbörden från Egypten, Palestina, Syrien går i samma ton, en rädd och många gånger uppgiven sådan. Också i samhällen där kyrkoledare och politiker officiellt lovordar samlevnaden mellan religionerna är mönstret obevekligt. De kristna vet sin plats och är rädda för att den ska rubbas. Därför gäller det att ligga lågt, bita ihop. ”Vi minns känslan av att behöva viska till varandra (...) inte säga vissa saker offentligt, inte skriva dem i brev eller mejl, inte nämna dem i telefon”, säger prästen Shadi Saad om den syriska diktatur som nu gungar. De kristna har haft ett visst skydd under regimen, något de nu får betala dyrt för. Allt som sticker ut, syns, provocerar är ett hot mot deras kringskurna existens.

Ligg lågt och överlev!
Därför ogillas, på gränsen till hatas, sådana kristna bröder som palestiniern Said Awwadd, som blev nyfrälst i USA och åkt tillbaka till Palestina för att vittna om kristendomen och tala om en växande kyrka. För bullrig, för stor, för testosteronstinn och välgödd. De lokala vänder ryggen åt evangelisten och hoppas att ingen märker, att ingen straffar. Författaren är skeptisk till evangelisten men reflekterar efteråt att han är den enda under hela resan som uttryckt tanken på en kyrka som kan växa. Rädslan genomsyrar allt, gör att de kristnas led faller sönder och de fula sidorna av det mänskliga sys som misstänksamhet, protektionism och medlöperi. ”Kyrkan i arabländerna är sprängd i atomer och de olika grenarna har ringa sympati för varandra”, är en sorgsen mening som dröjer kvar.

Straffet kommer oftast inte från myndigheterna. Klaus Wivel lyfter förtjänstfullt fram den mest svårhanterliga och nyckfulla maktfaktor som har tagit sig befogenheten att garantera de kristna livsrum men också utplåna dem. Gatans parlament, kallar han den, och det här är den kraften som håller Egyptens framtid i sina händer. När gatans parlament rusar till hämnd mot påstådda moralbrott väljer polisen att ställa sig vid sidan och vänta tills hatet lagt sig.

Civilkurage det enda hoppet
Ljusglimten finns i de civila medborgare, muslimer, som till exempel i Egypten bokstavligen bildat en skyddsring, hand i hand, runt kristna företagares hem och butiker. När ska polisen välja samma väg? frågar Klaus Wivel. De retoriska och ibland förtvivlade frågorna växer och hopas efterhand i hans odyssé. Det är en klassisk utveckling hos dem som sett för mycket. De som levt i skuggan av konflikten Israel-Palestina konstaterar ofta cyniskt: Först kommer experterna hit och tror att de vet allt. Ju längre de bott här, desto färre svar har de.


Läsvärt och unikt inlägg
En randanmärkning: Mellanöstern är mycket ”män”. Skrivbordet, tobaksasken och mannen med mustaschen. Visst, onekligen. Det syns också i Wivels bok. De intervjuade, kraftgestalterna, dissidenterna och predikanterna är så gott som alla män, med undantag för två palestinska kvinnor som skymtar fram närmast som ståndaktiga rebeller. Trots att Wivel problematiserar detta i texten är intrycket ändå att han, själv man med expertstämpel, ger upp lite väl lätt i sitt val av bedömare. Någonstans borde det ha funnits en kvinnornas historia, en lite helare bild, ett motljus?

Den annars välgjorda översättningen fläckas ställvis av formuleringar som inte känns idiomatiska. ”Borgarkrig” heter till exempel inbördeskrig på svenska. Bortsett från detaljerna är det här trots allt en väldigt läsvärd och svidande bok. Den är långt ifrån den kristna litteratur som i ett släktskap med socialpornografin glorifierar och konsumerar kristna martyer på betryggande avstånd. Men den är lika långt ifrån den politiskt korrekta och kristofobiska hållning som sorterar kristna som lider och dör just för att de är kristna i en sekundär människorättslåda för ”religiösa frågor”. Desto trovärdigare blir den på grund av skribentens bakgrund, han hör hemma på vänsterkanten och beskriver sig som ateist utan syfte att ge islamofoba krafter nya instrument.

Ärligheten ligger i att Klaus Wivel avslöjar den postkristna världens stenhjärta. Den värld som präglats av kristna krafter har skrivit en sanning som lyder att kristna per definition alltid är förtryckare, aldrig underdogs. Det är orsaken till sveket och arrogansen mot den utsatta kristenhet de vägrar lära känna på dess egna premisser. Och kanske aldrig hinner lära känna. Innan det är för sent.

De sista kristna.
Berättelsen om de förföljda, de som flytt och de som vägrar ge upp, Marcus förlag (2015)
En analytisk reportagebok från Västbanken/Gaza, Egypten, Libanon och Irak.



Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31
Fast sändningstid på söndag förmiddag för de tio finlandssvenska gudstjänster som sänds per år – det är möjligt när Yle Fem och Yle Teema ska dela kanalplats.

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54
Heikki Sarmanto vill inte fastna i jazzklichéer. I musiken till oratoriet om Johannes
döparen har han inspirerats särskilt av orientalisk musik.

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00
– Känslan av att vi gör det här tillsammans med församlingarna har hela tiden funnit och kanske också stärkts, säger Patricia Högnabba om Höstdagarna.

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24
Emma Lidman och Patrick Koski är programledare på Höstdagarna 2016.

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26
Johanna Korhonen tror att det finns hopp för den finländska debattkulturen – om vi lär oss lyssna.

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20
Kyrkans framtidskommitté har visionerat om hur kyrkan ser ut om 25-30 år. Vi bad Wilfred Hildonen teckna sin egen framtidsvision.

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00
En ny period inleds i Margita Lukkarinens liv då hon går i pension om ett år.
– Jag vill vara närvarande för våra barnbarn så som min mamma också varit och är i våra barns liv.

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00
Antalet icke-medlemmar som begravts på församlingarnas kyrkogårdar har på femton år ökat med 37 procent. FOTO: ARKIVBILD

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38
En mor som fick nog. Marguerite Barankitse.

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52
Påven Franciskus har varit en inspiration för många, och det syns också när man ser sig omkring här, säger Emma Audas.

Påvebesök. – Det känns som om de som är här vill enhet, säger Emma Audas, som var med när påven besökte Malmö. 31.10.2016 kl. 15:49
Malin Klingenberg har bestämt sig för att inte forcera fram visshet när det gäller tron.

profilen. Kyrkan är generös, man kan få det man behöver fast man inte är så säker på vad man kan ge tillbaka, säger Malin Klingenberg. 27.10.2016 kl. 16:27

KONFIRMANDLÄGER. Ungdomsledaren Camilla ”Ino” Dannholm i Esbo ordnar konfirmationsläger på påsken. – Konfirmanderna lever i påskens högtid, säger hon. 12.4.2022 kl. 10:30
Stefan Forsén lämnar tjänsten som kyrkoherde i östra Helsingfors. Matteus församling söker en ny ledare.

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Kyrkoherden i Matteus församling Stefan Forsén valdes hösten 2018 till direktör för det gemensamma församlingsarbetet vid samfälligheten i Helsingfors. Sedan dess har han varit tjänstledig från tjänsten som kyrkoherde i Matteus församling. Nu meddelar Forsén att han avgår från kyrkoherdetjänsten. Det här och en lång rad andra ärenden behandlade domkapitlet vid Borgå stift på sitt möte på torsdagen. 8.4.2022 kl. 14:45
Heidi Juslin-Sandin blir ny "personalchef" vid domkapitlet.

BORGÅ DOMKAPITEL. Hon för in erfarenhet av över 20 år vid Röda Korset – och är nyvigd som präst. 8.4.2022 kl. 09:34
Före en månad sedan kom Olha Holubova till tryggheten hos dottern Mariia Skog och barnbarnen i Vasa. Lova heter det yngre barnbarnet.

Ukraina. Det tog Olha Holubova över en vecka att ta sig från hemmet i Charkiv till tryggheten hos dottern Mariia Skog med familj i Korsholm. Kvar i Charkiv blev maken Yevhen. 8.4.2022 kl. 19:00
Den ortodoxa kyrkan i Finland lyder under patriarkatet i Konstantinopel. Den ortodoxa kyrkan i Ryssland lyder under Moskva­patriarkatet.

ORTODOXA KYRKAN I FINLAND. Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär, säger Aleksej Sjöberg, ortodox kyrkoherde i Tammerfors. 30.11.-0001 kl. 08:21