Recensioner

Det är mycket Gud som stör

Christa Mickelsson

Med boken Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva (2009) satte Ann Heberlein tonen för ett författarskap, brutalt ärligt, ibland till synes oöverlagt men alltid klarsynt och vaket.

Att Heberlein så starkt förknippas med den boken är lite oförtjänt – den saklitteratur hon skrivit kring frågor om etik, ondska, godhet och vad det är att vara människa håller genomgående hög nivå. I fjol utkom Etik – Människa, moral, mening – en introduktion där Heberlein går igenom etikens grundläggande begrepp och talar för omsorgsetiken, en feministisk dygdetik där omsorg om det svaga och växande livet står i centrum. När vi undrar hur vi ska handla i en viss situation bör vi, enligt omsorgsetiken, ta mest hänsyn till de människor som behöver oss mest.

Det senaste tillskottet i raden av böcker är Gud, om vi ska talas vid du och jag måste jag vara helt ärlig. Med den gör Heberlein ett hopp tillbaka till det personliga. Det här är författarens kamp med den Gud som hon aldrig tvivlar på men ändå inte är övertygad om att är bra för henne. Djupt någonstans finns nämligen den självupplevda erfarenheten av att Gud tiger när hon behöver honom som mest.

Boken är uppdelad i två delar, varav den första är ett slags genomgång av samlade anklagelser: ”Jag måste börja där jag är, inte låtsas, inte föreställa mig, inte ljuga, inte förtiga det svåra, det som skaver, som inte stämmer. Det som stör. För det är mycket, Gud, som stör.” Insikten om ondskans realitet, den som river och sliter i bröstet. Kvinnosynen. Sexualskräcken. Synden. Korsdöden. Var var Gud när hon blev våldtagen på en randig madrass?

Ann Heberlein kan sin teologi, men låtsas inte om det och låter den personliga upplevelsen prägla texten. Jag dras in i den, låter mig fascineras av det ohöljda. Jag ser vad hon skriver men förstår inte – kanske för att mitt problem med Gud är det motsatta: om jag bara kunde vara övertygad om att han finns är det för mig en fullständig självklarhet att han älskar mig högt.

I ljuset av Heberleins bok förefaller det uppenbart att vår gudsbild präglas av våra innersta erfarenheter av kärlek, att hela grundtonen i Ann Heberleins liv är att hon upplever att hon inte är älskad, att Gud inte kan bry sig om henne på riktigt, att hon inte kan skjuta hans hånfulla blick ifrån sig.

I den andra delen av boken låter Heberlein Gud svara på anklagelserna. Här är tonen en annan. Gud får en röst, präglad av det hon fortsättningsvis älskar hos honom. En godtycklig röst, kommer några att tycka. Vacker, säger jag.
Denna Gud är trött, lite sorgsen, sliten men full av kärlek. ”Så länge ni tror på mig finns jag kvar. Om det så bara är en människa som tror, så finns jag.”

Gud, om vi ska talas vid du och jag måste jag vara helt ärlig
Författare: Ann Heberlein
Förlag: Albert Bonniers förlag 2015



KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00