Recensioner

Tre systrar och en berättare av Lars Sund

Erika Rönngård
Foto: Cata Portin

Myllrande berättarglädje

Lars Sunds nya roman har, precis som en av huvudpersonerna, tagit steget bort från det fiktiva samhället Siklax som var hemort för Sunds tidigare trilogi. I Tre systrar och en berättare är handlingen förlagd till det efterkrigstida Jakobstad, en stad och en tid som beskrivs så mångordigt och levande att den i praktiken blir en av huvudpersonerna i berättelsen.

Romanens titel säger egentligen allt om dess upplägg. Avstampet görs i den lokala dramatiska föreningens uppsättning av Tjechovs Tre systrar hösten 1948. Tre unga kvinnor, sinsemellan mycket olika, spelar de tre huvudrollerna i pjäsen. Premiärkvällen slutar i en tragedi som följer inte bara de tre kvinnorna utan också historiens berättare genom resten av romanen. Att berättaren finns omnämnd redan i titeln är motiverat, han är nämligen en konstruktion av sällan skådat slag och får stort utrymme. Lars Sund har valt ett lekfullt metagrepp för sitt romanberättande. Bokens berättare är en person i handlingen, en betraktare som ser och vet det mesta. Han sköter bommarna i en järnvägskorsning och i väntan på tågen för han samtal dels med en kråka, dels med den lokale skalden Viktor Sund. Inspirerad och uppmuntrad av skalden börjar han också nedteckna romanens berättelse. Kråkans funktion är att vara ögon där berättarens inte når fram och det är också för henne som berättaren förklarar de ord och företeelser som kan låta främmande för en rikssvensk läsare. Lars Sund har i den här romanen ett totalt respektlöst men ofta tämligen underhållande förhållningssätt till logiken. Samtidigt som vissa detaljer lämnas bort med hänvisning till att berättaren inte hade möjlighet att närvara på platsen får läsaren vid andra tillfällen ta del av personernas innersta tankar. Bristen på logik känns alltså snarast som en lekfull detalj, men att berättaren själv tillåts breda ut sig så vitt och brett över boksidorna stjäl stundvis fokus från de andra huvudpersonerna.

Lars Sunds språk är så rikt att man häpnar och han har en flödande berättarglädje som lyser på snart sagt varje sida i den nya romanen. Faktum är att berättarglädjen knoppar av sig i så många små sidohistorier att jag som läsare ibland blir lite matt och önskar att han hade skurit bort några bihistorier och utvecklat andra lite närmare. Det är nämligen många potentiellt intressanta händelser och personer som försvinner ut i marginalen innan man hinner bli mätt på dem.
Tre systrar och en berättare är den första boken i en planerad trilogi. Det märks, för efter avslutad läsning finns det en del obesvarade frågor. Boken avslutas inte med en cliffhanger, men det finns en hel del lösa trådar och löften som inte infrias. Så hänvisar berättaren också till att någon annan kommer att ta vid efter honom.

Tre systrar och en berättare av Lars Sund
Förlag: Schildts & Söderströms 2014



Kyrka. Svenskspråkiga fångar i Finland har små chanser till själavård på sitt modersmål. Nu ska det andliga arbetet bland fångarna förbättras. 30.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Han gick omkring och bar på melodislingor som pockade på att få komma ut. Under sin alterneringsledighet skrev Philip Hällund tio psalmer. 29.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarnas ”riksdag” stiftsfullmäktige samlas undantagsvis inte i höst. 29.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är svårt att vara stadsbo. Alla utanför ring ettan vet ”precis” hurdan du är. Ännu värre är det – som i Kjell Westös fall – att vara född förortsbo med rötterna utanför stadskärnan. Då vet också de som gynnats av storken och blivit nedsläppta inom spårvagnsnätet ”precis” hurdan du är. 26.8.2011 kl. 00:00

Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Teologernas åsikter om yoga går i sär. Max-Olav Lassila avråder kristna från yogaträning, men Patrik Hagman tycker inte att man kan dra allt österländskt över en kam. 22.8.2011 kl. 00:00

Människa. För drygt fem år sedan förlorade Heidi och Ove Hagnäs sin dotter Moa i en tragisk drunkningsolycka hemma på gården i Kronoby. Kort därefter insjuknade Heidi i cancer. 19.8.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. 18.8.2011 kl. 00:00

Evangeliföreningens familjeläger på Klippan i Nykarleby och den fysiska missionsfesten i Nagu ställs nu in. Det gör också laestadianernas stormöte i Larsmo.

Coronapandemin. Mötesbegränsningarna fortsätter drabba sommarens program i stiftet. 4.5.2020 kl. 09:56

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53
I den här versionen sjuger församlingsvärd Anette M. Karlsson "Day by day" medan Fredrik Erlandsson spelar Eric Claptons låt "Tears in heaven". Två låtar på samma gång!

jomala. – Det viktigt att låta glädje och humor blandas med andakt och allvar, säger Fredrik Erlandssson. Jomalas församling lägger en ny version av psalmen "Blott en dag" ut på Youtube varje dag. 30.4.2020 kl. 10:08
Sibbo gamla kyrka håller öppet som vanligt i sommar.

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03