Recensioner
Vackra människor av Peppe Öhman
Den som har läst Peppe Öhmans blogg Livet och Helsingfors kommer antagligen att känna igen det rappa språket och aningen raljerande tonfallet. Språkligt sett flyter berättelsen på fint, men bristande korrekturläsning utgör farthinder för läsningen.
Vackra människor har en lite långsam startsträcka där författaren snarare berättar än visar vilka huvudpersonerna är. Jag har också svårt att skaka av mig känslan att Öhman förhåller sig till sina personer med en viss överlägsen distans. Småningom tar berättelsen ändå fart. Vad som däremot kvarstår är distanseringen som verkar vara ett ledmotiv för bokens huvudpersoner. Det levs familjeliv, det bloggas och det besöks barer, men distansen präglar deras sätt att förhålla sig till tillvaron. Ingen vågar engagera sig i något på allvar, kämpa för något, tro på något: allt betraktas på lätt ironiskt avstånd med en insikt om att man egentligen genomskådat den hipstertrendiga omgivning som man också själv ingår i.
Vi har alltså två par: Ida och Max, Sanna och Johannes. De lever i Helsingfors södra stadsdelar och Öhman får det att låta som om det är här alla finlandssvenskar i Helsingfors bor, omväxlande gemytligt och irriterat stötande ihop med alla andra i den finlandssvenska gruppen.
Personernas vägar korsas när de möts på dagisinskolningen för sina respektive barn. Tycke uppstår mellan Ida och Johannes, och här inleds en underhållande jakt på bekräftelse och omväxling. Jag roas, men med en sorglig bismak. Det finns en liten moral i berättelsen: det antyds att gräset inte var så mycket grönare på andra sidan. Vägen till den insikten är lång, och innan dess hinner både den ena och den andra bryta upp från vardagen utan att desto mera fundera över vad det innebär för barnen. Den ångestfria inställningen till att lämna familjen gör berättelsen mindre trovärdig.
Boken igenom försöker jag utan resultat komma fram till om Vackra människor är en ren underhållningsroman eller en ironisk betraktelse över samtiden. Är det här ironi saknar den tillräcklig skärpa, är det underhållning saknar den trovärdighet.
Vackra människor
Författare: Peppe Öhman
Förlag: Schildts & Söderströms 2014