Recensioner

Bok: Naiseus. Varhaiskristillisiä ja juutalaisia näkökulmia

Liisa Mendelin
Det är alltid lite knepigt när någon med mycket makt uttalar sig om någon med mindre makt, oavsett sammanhang och metoder. Likaså blir den ortodoxa professorn Serafim Seppäläs nya bok Naiseus (Kvinnlighet, ej utgiven på svenska) problematisk redan i utgångspunkten: en man som uttalar sig om kvinnor är provocerande, för risken att utgöra ännu ett maktutövande är överhängande. Tyvärr övervinner Seppälä inte det här problemet: hans egna värderingar sipprar in i texten trots den akademiska approachen.

Det bör ändå sägas att boken behövs. En kartläggning av femininitet i tidig kristendom är mycket aktuell, speciellt med tanke på de jämställdhetssamtal som förs i kyrka och samhälle i dag. Kristendomen ses ofta som en patriarkal religion (vilket den på många sätt också är) men den bilden behöver nyanseras. Vi behöver få reda på hur de tidiga kristna såg på kvinnlighet, och där bjuder boken på många positiva överraskningar, som till exempel Gregorios av Nazianzos som redan på 300-talet starkt ifrågasatte det som i dag kallas ”slut-shaming”, att kvinnor med många sexuella relationer fördöms hårt medan män med samma beteende sällan får negativa kommentarer. Likaså är det fascinerande hur starkt den tidiga kyrkan identifierade sig med det feminina.

Seppälä gör en bra kontextualisering: han klargör vad vi kan veta om kvinnosynen i Medelhavsområdet under antiken och visar på kristendomens radikalitet i den miljön. Det handlar om en uppgradering av kvinnor från husdjur till människor, och han visar även att många kyrkofäder lovsjöng den kvinnliga andligheten: lyhördheten, känsligheten, underkastelsen.

Men det är i den här lovsången till kvinnligheten som Seppälä avviker från sin akademiska framställning. Må så vara att kyrkofäderna betraktar världen som i grunden indelad i manligt och kvinnligt, men det finns ingen orsak att låta bli att problematisera detta. Seppälä problematiserar inte, utan lyckas gång på gång flika in kategoriseringar av vad som är manligt respektive kvinnligt. Manligt: styrka, rationalitet, ytlighet. Kvinnligt: omtanke, känslighet, djup. Med enkel vardagsempiri är det lätt att ifrågasätta kategoriernas kontakt med verkliga människor. Förutom att världen kryllar av rationella kvinnor och känsliga män så finns det också människor som varken är män eller kvinnor. Klichéerna skaver.

Seppälä ser skapelseberättelsen som en uppgiftsbestämning för hela mänskligheten och skriver att ”mannen kallats att bruka jorden, odla, uppfinna, agera. Kvinnan å sin sida är kallad att stå vid sidan av mannen, att vara en livets källa, att föda och skydda livet, och vara mannens stolthet. Ett sådant kall är inte av sämre värde – tvärtom”. Redan behovet att påpeka att kvinnans lott inte är sämre visar att något är skevt i arbetsfördelningen. Jag önskar att Seppälä eller hans redaktörer hade insett behovet att rensa bort dessa könsrollsromantiseringar och låtit boken vara det den ger sig ut för att vara: en kartläggning av tal och praxis kring kvinnlighet i tidig kristendom. Då kunde den tilltala en mycket större läsarkrets. Som boken ser ut nu finns risken att barnet kastas ut med badvattnet.


Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49
Biskop Bo-Göran Åstrands visitation i Korsnäs församling blir mycket avskalad.

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02
Kyrkostyrelsen uppmanar nu alla i kyrkan att jobba på distans, om bara möjligt.

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19
Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad men bor sedan länge i Helsingfors.

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38
Tomas Ray, Emma Audas, Robert Lemberg och Stina Lindgård vill bli vikarie för stiftsdekanen.

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59
– Nu kan vi kombinera församligens lokala informationsbehov med den större utblick som Kyrkpressen ger, säger Boije.

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12
Församlingsanställda uppmanas till god handhygien och att i sin verksamhet speciellt beakta riskgruppen, dit äldre och långtidssjuka hör.

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31
Tapio Luoma, ärkebiskop, Evangelisk-lutherska kyrkan i är en av dom de nordiska kyrkoledarna som har undertecknat uttalandet.

europa. Nordiska kyrkoledare har undertecknat ett uttalande där dom uttrycker sin oro. 10.3.2020 kl. 13:26
Undvik gemensam nattvardskalk, lyder rekommendationen från kyrkostyrelsen.

Smitta. Inga gemensamma nattvardskalkar, traditionella psalmböcker eller kollekthåvar som går från hand till hand – det är några av de konkreta rekommendationerna från kyrkostyrelsen till församlingarna, för att förhindra spridningen av coronaviruset. 10.3.2020 kl. 10:39
Stefanie Lindroos jobbar som församlingssekreterare och informatör i Matteus församling.

ekofasta. "Jag förstod att jag lärt mig något annat utöver namnet på spännande nya veganprodukter: nämligen uppskattning." 11.3.2020 kl. 00:01

Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07