Recensioner

Vinterkriget av Philip Teir

Studier i förändring

Philip Teirs första roman är en relationsroman om en 60-årig finlandssvensk sociologiprofessors fumlande med livet och med sin fru, och den är mycket elegant, mycket underhållande och framför allt stilistiskt säker.

Teir introducerar Max Paul, en väletablerad sociolog, något känd, möjligen lite bortglömd, en sextioåring som är duktig på tennis men inte så duktig att han inte skulle ha lagt på hullet. Han går på middagsbjudningar med sin fru Katriina, hon ser fram emot dem och han hatar dem. Köket som han vägrar förnya blir symbolen för deras förhållande: han tycker det fungerar alldeles bra trots att vissa skåp inte går att stänga ordentligt. Hon vill göra om allt.

När Max Paul så träffar den unga journalisten Laura som vill göra ett personporträtt på honom till Helsingin Sanomat är hans förtjusning bara ett symtom på en sjukdom som spytt ut fientliga cellmutationer redan i flera år.

Samtidigt letar hans döttrar efter sina egna livssvar. Helen lever ett liv som småbarnsmor, liksom i evig rundgång runt bollhavet på ett slitet kryssningsfartyg. Medan hennes man får för sig att hitta sin ungdomsidentitet vet hon inte om hon har en.

Den yngre dottern Eva verkar vara på glid när hon börjar studera konst i London. Men ju hårdare hon glider, desto mer envist verkar en tanig ung man vilja fånga upp henne. Det unnar man henne så gärna eftersom hon, kanske smått överraskande, utvecklas till en av bokens mest sympatiska personer.

Det här är en bok som handlar om hur vi alla lever våra liv. I en tid då den bildade medelklassens främsta andliga upplevelser består av att träna yoga för att få fart på sexlivet finns det inga förutbestämda, livsavgörande ögonblick att sträva efter.

Vad finns kvar? Att vara berömd? Att vara älskad? Att vara bra på någonting? Att verka vara bra på någonting?

Vinterkriget är inte en smärtsam roman, tvärtom, den är underhållande. Men det den berättar om innehåller en hel del smärta – just en sådan smärta vi är vana vid, lite fadd. (Det är den som får oss att vakna på morgonnatten och undra om vi kanske borde sluta jobba och börja studera något i stället. Kanske något meningsfullt.)

Dessutom är Teir övertygande. Han gör Max Paul övertygande och likaså frun och döttrarna. Han tar oss på möten och intervjuer, han tar oss till London och Filippinerna, han gör det till synes mödolöst.

Framför allt imponeras jag av berättelsens tilltal: det som visserligen är roligt men alltid analytiskt, det som inte låter någon komma undan med en skenmanöver.
Här finns en satirisk, brittisk distans, här finns förståelse och ömhet. Men den som vill ha svar på några livsfrågor får hitta dem själv.

Förlag: Schildts & Söderströms 2013


Patrik Saviaro

Han kallar sig tältmakarpräst. Patrik Saviaro är den andra svenskspråkiga teologen som prästvigts av Lutherstiftelsen. 15.6.2012 kl. 13:34
Maarit Rahja

En Guds gåva är det, arbetet på Samariacentret i Vasa. Förutom att hon har fått en arbetsplats har Maarit Rahjas relation till Gud förstärkts. 15.6.2012 kl. 13:52
På sommaren ordnas det orgelstunder i många kyrkor.

På sommaren ska musikälskaren gå i kyrkan. Det är gratis och det är terapeutiskt. 15.6.2012 kl. 11:02
Regissören Dome Karukoskis (bilden) film Leijonasydän fick bidrag från Kyrkans Mediestiftelse. På bilden regisserar Karukoski en kortfilm i Kenya 2010.

Film om rasism och tv-program om utslagning bland unga fick understöd. 14.6.2012 kl. 11:25
Kaplan Päivi Jussila har lett ekoskriftskolan i Tuira församling.

eko. I en ekoskriftskola funderar ungdomarna på hur vi kan respektera skapelsen i vårt vardagliga liv. 13.6.2012 kl. 12:22

lekholmen. Lägerholmen Lekholmen i Helsingfors skärgård fyller 75 år. Jubileet firades på söndagen. 12.6.2012 kl. 13:59

Terapeuten och författaren Tommy Hellsten berättar i färska numret av tidningen Askel att han befann sig i livsfara under en svår seglats för en månad sedan. 11.6.2012 kl. 16:03

Raseriutbrott skrämmer både barn och vuxna men det finns hjälp att få. 9.6.2012 kl. 12:00

Den nya prästdräkten för kvinnor fick pris i designtävlingen Vuoden Huiput 2011. 8.6.2012 kl. 12:56
Lekholmen ligger i Helsingfors skärgård.

Lägerholmen Lekholmens 75-årsjubileum firas med festmässa på söndag. 7.6.2012 kl. 15:55
Pjäsen RE:EVOLUTION spelades i Johanneskyrkans krypta i Helsingfors.

I kyrkans krypta ställs etiken och tekniken mot varandra. Var går gränsen? 7.6.2012 kl. 06:00
Kampens kapell invigdes för en knapp vecka sedan.

Stora skaror har besökt det nyöppnade kapellet i Helsingfors centrum. 6.6.2012 kl. 10:49

Receptserien Karins Kyrkkaffe finns nu på webben. 5.6.2012 kl. 10:51

Magnus Engblom valdes till ordförande på nya stifsfullmäktiges första sammanträde. 4.6.2012 kl. 09:48
I Nousis finns en av vägkyrkorna.

. I sommar är 279 vägkyrkor öppna för resenärer. 3.6.2012 kl. 08:00

Vid sidan av musik är navigation och båtliv ett stort intresse för Yngve Svarvar. Han har också byggt några småbåtar.

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40
Mari Valjakka har återvänt till hemtrakterna i Ivalo.

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16
Biskop Bo-Göran Åstrand och Johan Bärlund, professor i nordisk rätt, kommenterar HFD:s beslut för Kyrkpressen.

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25
I skogen hittar Nina Lindfors tröst och frid.

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20