Det som yrkesmänniskan Harju kommer fram till rimmar med det många tänkt med vanligt bondförnuft: att slå ihop två eller flera fattiga kan väl inte leda till rikedom? I grund och botten handlar det ju om inkomster, i form av medlemmarnas skattemedel. Och i det upplägg kyrkan nu har handlar de om geografi, som inte går att flytta.
Harjus experiment med en gemensam kyrkoskatt för hela kyrkan visar att den sammanlagda potten för kyrkan skulle vara densamma som i dag om alla betalade 1,33 procent i kyrkoskatt. Lite mer för en Helsingforsmedlem, som i dag viker 1 procent för kyrkan - men betydligt mindre för dem i Brändö-Kumlinge, med en skatteprocent på 2,0. Ur medlemmarnas perspektiv är dagens system också snedvridet. En medlem med en månadslön på 2500 euro betalar 21,99 i månaden för sitt medlemskap i Helsingfors, 32,98 om han eller hon bor i Karleby och 43,97 om hemorten är Brändö, enligt kalkylatorn på eroakirkosta.fi.
Varför vill vi vara med? Och vad är det vi vill vara medlemmar av? För det vill vi nämligen, många av oss. Beredskapen att betala, trots allt, på Brändö ger en vink: församlingen är lokal, nära och ”hemma”. Men också där finns det en gräns för vad man ekonomiskt orkar bära. Det skulle också vara skäl att reflektera över att de många skattebetalarna i Helsingfors kanske i själva verket med sitt medlemskap vill bevara länken till en primärgemenskap de knutit till sin församling i en landsort hundratals kilometer bort från metropolen, som alltså med bibliskt språk ”skördar det man inte har sått”. Vad är det värt för den senare församlingen?
Den utjämning av inkomster kyrkan själv gör står inte i proportion till vad församlingarna (de fattiga) skulle behöva.
Det att ingen ännu på allvar velat rubba nuläget, trots förre ärkebiskopen Jukka Paarmas idé om en gemensam skatteuppbörd och -procent för hela kyrkan, har många orsaker. I en av dem krockar värdet ”jämlikhet” med ”självständighet”. En lokal församling utan beslutanderätt om sin ekonomi berövas sin självständighet, är en tanke. Jo, men om systemet ändå inte är frikopplat - så som fallet är i frikyrkorna - skulle det kanske vara dags att bestämma sig för om vi betalar för ett medlemskap i ”församlingen” eller ”kyrkan”. Det kan ge logiska följdbeslut för både struktur och penningdiskussioner.
Kyrkan är inte lika värd överallt
26.04.2012
Ska prislappen för en församling faktiskt få se så olika ut beroende på var den ligger? Den diskussionen lyfter ekonomen Kari Harju fram i veckans nummer med den sifferanalys han gjort över den lutherska kyrkans drygt 300 församlingar. Det är en viktig diskussion, som hamnat i skymundan för strukturdebatten. Som det nu är sysslar kyrkan flitigt med att fundera över hur det ska möbleras om, men mindre med att bekymra sig över det faktum att vissa församlingar skjuter på sina tunga stilmöbler när andra kånkar på en pinnstol. Bildligt talat alltså. Men kanske också i en del fall rent bokstavligt.
May Wikström
"Det handlar om tillhörighet och att jobba för någonting som är större än en själv"
SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
"Tron är som en skattjakt, men Gud söker oss mer än vad vi söker honom"
Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Kyrkpressen granskar: Så fördelas prästernas arbetsbörda i stiftet
PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
Ursprungskvartetten återförenas på Nötö och Nagu – firar Sommarsång
SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Teologiprofessorn: ”Det finns en förväntan på kyrkan”
PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00
Kyrkans mest använda ord ”tro” kan kännas svårt: Tror jag tillräckligt?
tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Vill du vinna – eller vill du ha fred?
FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering.
11.7.2024 kl. 18:11
"När jag sträckte ut händerna och bad Gud om hjälp drog han upp mig ur träsket"
Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
André Swanström varnar för de förflugna orden om judar
antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström.
5.7.2024 kl. 11:32
Kyrkans samtalstjänsts svenska telefonjour är öppen varje kväll klockan 20–23
KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
"I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt.
1.7.2024 kl. 16:32
De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför.
28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund är borta
Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Prästvigningarna i Sankt Petersburg: Sley och Kansanlähetys svarar
INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50
Mest läst
Monica Heikel-Nyberg vald till prästassessor
PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026.
24.5.2023 kl. 15:58
Finströms kyrka har så mycket av allting – och än bjuder den på överraskningar
FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka.
22.5.2023 kl. 18:33
Forskning: Vården vilsen när någon hoppat av ett trångt trossamfund
ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Plus i boken – Alexandra Ramsay hittar kyrkans omsorg i kyrkböckerna
KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46
”Jag vill gå genom livet med sund skepsis”
profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet