Kyrkan är inte lika värd överallt

26.04.2012
Ska prislappen för en församling faktiskt få se så olika ut beroende på var den ligger? Den diskussionen lyfter ekonomen Kari Harju fram i veckans nummer med den sifferanalys han gjort över den lutherska kyrkans drygt 300 församlingar. Det är en viktig diskussion, som hamnat i skymundan för strukturdebatten. Som det nu är sysslar kyrkan flitigt med att fundera över hur det ska möbleras om, men mindre med att bekymra sig över det faktum att vissa församlingar skjuter på sina tunga stilmöbler när andra kånkar på en pinnstol. Bildligt talat alltså. Men kanske också i en del fall rent bokstavligt.
Det som yrkesmänniskan Harju kommer fram till rimmar med det många tänkt med vanligt bondförnuft: att slå ihop två eller flera fattiga kan väl inte leda till rikedom? I grund och botten handlar det ju om inkomster, i form av medlemmarnas skattemedel. Och i det upplägg kyrkan nu har handlar de om geografi, som inte går att flytta.

Harjus experiment med en gemensam kyrkoskatt för hela kyrkan visar att den sammanlagda potten för kyrkan skulle vara densamma som i dag om alla betalade 1,33 procent i kyrkoskatt. Lite mer för en Helsingforsmedlem, som i dag viker 1 procent för kyrkan - men betydligt mindre för dem i Brändö-Kumlinge, med en skatteprocent på 2,0. Ur medlemmarnas perspektiv är dagens system också snedvridet. En medlem med en månadslön på 2500 euro betalar 21,99 i månaden för sitt medlemskap i Helsingfors, 32,98 om han eller hon bor i Karleby och 43,97 om hemorten är Brändö, enligt kalkylatorn på eroakirkosta.fi.

Varför vill vi vara med? Och vad är det vi vill vara medlemmar av? För det vill vi nämligen, många av oss. Beredskapen att betala, trots allt, på Brändö ger en vink: församlingen är lokal, nära och ”hemma”. Men också där finns det en gräns för vad man ekonomiskt orkar bära. Det skulle också vara skäl att reflektera över att de många skattebetalarna i Helsingfors kanske i själva verket med sitt medlemskap vill bevara länken till en primärgemenskap de knutit till sin församling i en landsort hundratals kilometer bort från metropolen, som alltså med bibliskt språk ”skördar det man inte har sått”. Vad är det värt för den senare församlingen?

Den utjämning av inkomster kyrkan själv gör står inte i proportion till vad församlingarna (de fattiga) skulle behöva.

Det att ingen ännu på allvar velat rubba nuläget, trots förre ärkebiskopen Jukka Paarmas idé om en gemensam skatteuppbörd och -procent för hela kyrkan, har många orsaker. I en av dem krockar värdet ”jämlikhet” med ”självständighet”. En lokal församling utan beslutanderätt om sin ekonomi berövas sin självständighet, är en tanke. Jo, men om systemet ändå inte är frikopplat - så som fallet är i frikyrkorna - skulle det kanske vara dags att bestämma sig för om vi betalar för ett medlemskap i ”församlingen” eller ”kyrkan”. Det kan ge logiska följdbeslut för både struktur och penningdiskussioner.
May Wikström
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

Stiftsfullmäktige var oenigt om personval från de olika "partierna"

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45
Anna Finell har deltagit i Kyrkans Ungdoms sommarläger cirka 35 gånger.

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51