Under ett drygt år har sju familjemord ägt rum. Det är fler än någonsin och enligt Ritva Karinsalo, vd på förbundet för mödra- och skyddshem, också ett tecken på att fall av det här slaget kan ge otäcka ringar på vattnet. I Uusi Suomi lyfter hon även fram den hopplöshet som många i dagens Finland känner: ”recessionen kommer över oss och euron faller”.
Ändå: när brast gränsen där tanken ens kom att man skulle döda sina egna? Vad gick snett?
Strukturellt sett finns det en stor synd bland oss. Den har långsamt byggt upp ett samhälle som vilar på lögnen om den ensamma människan. Den som talar om att ”ensam är stark”, att ”var och en klarar sig själv” och deklarerar ”sköt dig själv och skit i andra”.
Den sjunde tragedin under ett år i det samhälle som lever enligt den tesen borde vara tillräckligt för att avslöja att den inte stämmer, aldrig någonsin har gjort det och att vi måste omvärdera det sättet att tänka, tala och handla. Familjemorden borde i stället framstå som tydliga vittnesbörd om att människan i det här samhället har exploaterats lika hårt som naturresurserna i många hungriga marknadsekonomier. I den pressade och människoovänliga miljön biter de andra som är lika pressade snabbt ifrån om individen vädrar sin förtvivlan allt för naket och allt för intensivt.”Du/han/hon har det inte jobbigare än nån annan av oss.”
Så ser avigsidorna ut i tiden där kollektiven monterats ner på gott och ont. Rörelsen fortsätter, in i de minsta enheterna, och kvar blir bara ett ensamt - och i tragiska fall - förtvivlat jag som begår förtvivlade handlingar.
I grunden handlar det om att våga bry sig, vilket tidigare nämnda Ritva Karinsalo också påpekar. Det räcker inte med ett gott nätverk av familjerådgivningar och institutionellt barnskydd. Det krävs att de som finns runtomkring en på allvar vågar fråga: hur är det, är allt okej?
Omsorg heter den kraft som kan rädda den här morgonen, så att någon stiger upp, tar det första steget som leder till nästa åt rätt håll. Tar andetaget som föder följande.
Tar ännu en dag och gör den till ett liv.
Det är vårt uppdrag. Inte för att vi är särskilt fromma, men för att vi är någons och Någons.
Inte för att vi är en kyrka. Utan för att vi tror.
Inte för att vi är starka, men för att vi är tillsammans.
Skrota myten om ensam stark
19.04.2012
Familjemordet i förra veckan skakar om en hel nation. Inte en tragedi till, inte ännu ett hopplöshetsscenario! Men så är det uppenbarligen ställt. Vad får en far att döda sin familj och sig själv? Vilka naturliga instinkter har satts ur spel när sådant händer? På Kotimaa24 bloggar den morfar och pensionerade präst som i ett slag mist sin dotter och sina enda barnbarn. ”Jag saknar ord. Be mycket för oss, och för barnen som nyss fyllde ett och tre år”, skriver han.
May Wikström
Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström.
5.7.2024 kl. 11:32
Kyrkans samtalstjänsts svenska telefonjour är öppen varje kväll klockan 20–23
KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
"I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt.
1.7.2024 kl. 16:32
De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför.
28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund är borta
Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Prästvigningarna i Sankt Petersburg: Sley och Kansanlähetys svarar
INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50
Upptäckte en gemenskap på Lekholmen där alla får vara sig själva
lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win".
29.5.2024 kl. 20:32
Voice-Chrisu börjar sköta UK och unga vuxna vid Kyrkostyrelsen
ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Kyrkobesvär inlämnat om kyrkoherdevalet i Petrus församling
BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
”Du behöver inte bära din tro”
ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism.
6.6.2024 kl. 08:00
Frågan ”varför drabbas jag igen” är nära
Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon.
5.6.2024 kl. 10:18
Kyrkan börjar se över församlingsnätverket
KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
Trots klimatkrisen finns det hopp – i handling, och i att viska ett tack
KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller.
4.6.2024 kl. 09:46
”Vi ville lämna frågan och gå framåt”
SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
"Vi talar med Laptev, men ingenting händer"
INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Mest läst
- De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
- Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
- Anita Höglund är borta
- Gud är densamme, även de gånger kyrkan och människorna i den gör bort sig och gör fel
- "I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
Korsfästelsen är Gud som speglar mänsklighetens och hela skapelsens lidande och smärta
Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38
”Det är vår uppgift att brinna tillsammans”
BORGÅ STIFT 100 ÅR. Att Borgå stift finns är ingen självklarhet, det hängde på ett hår. När stiftet inledde firandet av sitt 100-årsjubileum i Borgå idag, fredag, diskuterades bland annat behovet av en plats där vi kan träna på att se på saker från olika håll. 27.10.2023 kl. 18:29
"Brott mot missionsavtal": Biskoparna skärper tonen mot prästvigningar i Sankt Petersburg
mission. Missionsorganisationerna SLEY och Kansanlähetys på fallrepet för prästvigningar i Sankt Petersburg – där den lutherska kyrkan inte har kvinnor som präster. 25.10.2023 kl. 13:54
"Jag älskar mitt liv för alla dess färgglada, bländande nyanser av ljus och mörker"
PERSONPORTRÄTT. Förluster och motgångar har präglat Chris Gullmans liv. – Jag blev adopterad från Hongkong när jag var fem år, och den förlusten bär jag alltid med mig. Men jag har kommit att älska mitt liv för alla dess bländande nyanser av ljus och mörker.
24.10.2023 kl. 15:38
Biskopsbrev till kyrkan om bön och längtan
BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet