Om att se det bekanta ur obekanta synvinklar

24.08.2017
INKAST. Man blir en gnutta klokare när man får se på det välbekanta ur en obekant synvinkel.

Att lämna semestern bakom sig är att lämna havet, för mig liksom för så många andra. Havet hör till de där fenomenen som känns så självklart positiva och angelägna att jag har svårt att föreställa mig att någon skulle se på havet annorlunda än jag. Alla älskar väl havet? Men det är hälsosamt att komma ihåg att orsaken till missförstånd och konflikter ofta uppstår när det plötsligt visar sig att det finns grupper och kulturer som faktiskt ser annorlunda på det som jag håller för självklart.

Många av oss håller det antagligen för självklart att havet för ”alla” finlandssvenskar står för något av det mest positiva i tillvaron: Våra rötter, våra nöjen, våra äventyr. Spänning och terapi på en gång. Det vittnar våra gemensamma texter om. Det dansas på bryggor i sommarnatten, det är segling och spegling och Ta mig till havet.

Därför hajade jag till när jag i somras besökte den lilla kyrkogården på Vårdö. Vi hade stannat för att titta på kyrkan som ligger vid vägen till färjhamnen i Hummelvik. Kyrkan var låst, men på kyrkogården stannade vi framför en minnessten över dem som drunknat. Att en sådan sten har rests på en åländsk kyrkogård är förstås inte ägnat att förvåna. Det som fick mig att stanna upp var valet av text:

”Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Och havet fanns inte mer.”

Samma text såg jag sedan också på minnesstenen över drunknade utanför Föglö kyrka – kanske den kyrka i Finland som vid sidan av Kökar har den mest hänförande havsutsikten? Just därför talar textvalet så starkt. För dem som reste de här minnesmärkena var det inte seglingsromantik och semesterhav som gällde. Här var havet den som gav och den som tog, och himlen en plats där inget grymt hav längre kunde ta någon.

Så nära mig, som har både åländskt påbrå och stuga på Åland, lever en annan infallsvinkel på havet än den jag oreflekterat skulle ha kunnat påstå att ”alla” delar. Det är värt att tänka på. Man blir en gnutta klokare när man får se på det välbekanta ur en obekant synvinkel.

Jag har en gång tidigare upplevt hur texten på en minnessten vidgade min bild av havet. Det var när jag besökte Cabo da Roca. De här mäktiga klipporna utgör Portugals och den europeiska kontinentens västligaste punkt. På medeltiden trodde man att Cabo da Roca var världens ände. Här finns inga öar, allt man ser är havet, det hav över vilket upptäcktsresandena seglade. På en sten står en text av 1500-talspoeten Luis Camoes: ”Aqui – onde a`terra se acaba e o mar comeca” / ”Här – där jorden slutar och havet börjar”. Här slutar det kända. Här börjar vägen till undergång eller till nya världar.

Vi behöver texter som hjälper oss att se på det bekanta ur obekanta synvinklar. För att inte invaggas i tron att vår egen infallsvinkel är den normala. Och för att bättre förstå vår sköna, sköna värld.

Monica Vikström-Jokela

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

EKUMENISKA RÅDET. Laura Häkli är ny generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. Hon ska göra praktikantveckor i alla elva medlems­kyrkor. 8.12.2025 kl. 10:00

GRAVFYND. Kvarlevor av tre personer som troligen levde på 1700-talet har fått sin sista viloplats i en grav på begravningsplatsen vid Esbo domkyrka. Kvarlevorna hittades i samband med grävarbeten, eftersom Esbo domkyrka för tillfället genomgår en omfattande renovering. 4.12.2025 kl. 11:49

julmusik. Kyrkorna fylls av ljus, gemenskap och välkända melodier när församlingarna runt om i Borgå stift bjuder in till De vackraste julsångerna. Kantorerna Diana Pandey och Mikaela Malmsten-Ahlsved i Pedersöre församling har valt årets svenskspråkiga sånger. Vi träffades för att tala om årets sångval, personliga favoriter och varför traditionen är så betydelsefull. 3.12.2025 kl. 14:45

julklappar. Hitta en trevlig burk. Börja leta efter uppmuntrande ord, tröstande poesi eller en tom lapp att teckna ner tacksamhet på. Så har du skapat en julklapp som kräver tid och omsorg men nästan inga pengar! 1.12.2025 kl. 14:35

Personligt. Wille Westerholm hade i många år en dröm: att bli personaldirektör på Stockmanns varuhus. Han jobbade på varuhuset i hela 17 år. Sedan tog livet en ny vändning. I dag är han kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. 26.11.2025 kl. 13:24

ortodoxa kyrkan. Finlands ortodoxa kyrka har det ekonomiskt knappt. Nu utreds möjligheten att leda kyrkan genom att gå tillbaka till tiden då man hade bara två biskopsstift. 28.11.2025 kl. 11:32

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Prästen som leder landets största samfällighet, i Helsingfors, blir överdirektör vid Undervisnings- och kulturministeriet. 27.11.2025 kl. 16:40

BISTÅNDSARBETE. Sjökapten Tom Lindroos gjorde en frivilliginsats på världens största civila sjukhusfartyg som drivs av kristna Mercy Ships. I Afrika förändrar en operation många människors vardag helt och hållet. 25.11.2025 kl. 20:00

Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17