Hur det kommer sig att man först nu (förutom i vissa församlingar, och i Sverige) plockat fram den nya varianten vet jag inte, men jag kan föreställa mig att det är rädslan för reaktionerna som hittills hållit den tillbaka. Redan förnyelsen av bibeltexter och psalmer har ju ofelbart lett till starka reaktioner. Man hade alltså allt skäl att frukta för hur förändringar i denna den mest centrala och allmänt ihågkomna texten av alla skulle emottas. Den stora och tysta majoritet som sällan går i kyrkan kan mycket få texter utantill – men Fader vår kan de flesta. Och just därför är varje stavelse så viktig. Det är hjärtats språk, som en av insändarskribenterna efter reportaget uttryckte sig.
Jag har läst inläggen för och emot och uppriktigt försökt rannsaka argumenten, också hos mig själv; vad är slappt förändringsmotstånd, och vad är genuin omsorg om bönens funktion?
Ett av argumenten för en förnyelse (och då räknar jag inte med tramset om att kyrkan måste leva med sin tid) är att man då tvingas tänka igenom vad texten och de enskilda orden betyder. Det vi kan utantill förlorar lätt sin mening, speciellt om det består av ålderdomliga ordvändningar vi har svårt att ta till oss. Trygga räkan sitter djupt i vår själ utan att vi egentligen tänker efter vad vi sjunger.
Men ändå. Jag tror nämligen att det man förlorar är så mycket mer. Jag förstår visserligen så väl att exegeter och andra som dagligen sysslar med teologiska texter och deras betydelser kan förtvivla över att menigheten mekaniskt rabblar upp rader de inte reflekterar över. Och jag har försökt följa med diskussionen om frestelse kontra prövning, och skillnaden mellan att be Gud och att be av andra om förlåtelse – men kommer inte ifrån att allt detta är spetsfundigheter jämfört med det som är och måste vara bönens, trosbekännelsens och andra centrala liturgiska texters betydelse, det vill säga att tjäna som mantra vi alla behöver för att alltid och överallt känna igen oss. Mycket kan man fingra på, men inte detta.
Delvis irrationellt, javisst. Rena tröstnappen. Men just det är bönens funktion, inte minst för alla dem som aldrig annars ber, eller sällan besöker kyrkan. När det sedan är dags och man i sin otrygghet tar till det man kan från barnsben – ja, då vill man absolut inte få en känsla av att också det blev fel. Tänk att snubbla redan på första raden, och säga Fader vår i stället för Vår Fader. Ny insikt? Kanske – men framför ännu större otrygghet.
Trygga räkan och ryggmärgen
04.04.2012
Inte ens det kunde man alltså låta bli att fingra på!
Ungefär så reagerade jag över reportaget i KP för drygt två månader sedan (19.1.2012) om hur också Herrens bön nu har moderniserats. Ja, i själva verket redan i samband med den senaste bibelöversättningen för drygt tio år sedan.
Ungefär så reagerade jag över reportaget i KP för drygt två månader sedan (19.1.2012) om hur också Herrens bön nu har moderniserats. Ja, i själva verket redan i samband med den senaste bibelöversättningen för drygt tio år sedan.
Thomas Rosenberg
"Det handlar om tillhörighet och att jobba för någonting som är större än en själv"
SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
"Tron är som en skattjakt, men Gud söker oss mer än vad vi söker honom"
Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Kyrkpressen granskar: Så fördelas prästernas arbetsbörda i stiftet
PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
Ursprungskvartetten återförenas på Nötö och Nagu – firar Sommarsång
SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Teologiprofessorn: ”Det finns en förväntan på kyrkan”
PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00
Kyrkans mest använda ord ”tro” kan kännas svårt: Tror jag tillräckligt?
tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Vill du vinna – eller vill du ha fred?
FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering.
11.7.2024 kl. 18:11
"När jag sträckte ut händerna och bad Gud om hjälp drog han upp mig ur träsket"
Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
André Swanström varnar för de förflugna orden om judar
antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström.
5.7.2024 kl. 11:32
Kyrkans samtalstjänsts svenska telefonjour är öppen varje kväll klockan 20–23
KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
"I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt.
1.7.2024 kl. 16:32
De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför.
28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund är borta
Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Prästvigningarna i Sankt Petersburg: Sley och Kansanlähetys svarar
INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50
Mest läst
Israel–Palestina: Det religiösa hatet har Noga Ronen svårt för att ta in
ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Israel-Palestina: Mohammed Nassers släkt minns sitt förlorade Nasaret
ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Varför skäms vi över att åldras – det händer ju oss alla?
UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv.
19.2.2024 kl. 16:41
"Jag är övertygad om att folkkyrkan behöver verklig demokrati för att överleva"
Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Anderssén-Löf och Sandell prästombud i kyrkomötet
KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet