Vi är kallade att visa respekt

01.06.2017
INKAST. Monika Vikström-Jokela känner igen sig i Ragnars törst efter upprättelse.

Min nära och kära vän Isa bär på ett stort förråd av goda berättelser rakt ur livet, återberättade eller upplevda. Den berättelse jag flest gånger har bett henne upprepa är nog den om Svarta Handen: Det hände sig vid en fabrik i en liten stad i Mellansverige någon gång på 50-talet att en av arbetarna, som jag nu kallar Ragnar, fick sparken. Det var kanske inte så konstigt att just Ragnar fick gå när fabrikens ekonomi krävde åtstramningar, för det var allmänt känt att han inte var någon krutuppfinnare.

Kanske hade någon sagt just det till honom, och kanske var det en bidragande orsak till att han fick lust att visa att han åtminstone var en kruthanterare att räkna med. Alltnog, när direktören och hans sekreterare en morgon steg in på kontoret, där också kassaskåpet stod, var en stor del av rummet täckt av sot. På golvet, intill det oskadda kassaskåpet låg en mycket sotig och avtuppad Ragnar. Och på golvet bredvid honom låg en lapp som med stora spretiga bokstäver förkunnade: ”Svarta Handen var här!”

Jag älskar den här berättelsen. Jag älskar den för den där lappens skull, för det storstilade och rörande försöket att visa att man är någon att räkna med, någon värd respekt. Jag hoppas av hjärtat att Ragnar åtminstone inte hamnade i fängelse. Han ville ju bara få upprättelse (och kanske något av upprättelsens avigsida, hämnd?).

Vi känner igen oss i Ragnars törst efter upprättelse. Åtminstone vi som föredrar brittiska polisserier framom tyska. En tysk deckare slutar så fort pusselbitarna har fallit på plats. När vi vet vem mördaren är börjar sluttexterna rulla. De brittiska producenterna har förstått vår emotionella längtan efter upprättelse (och kanske lite hämnd?). Vi får se slutscener där den skyldiga verkligen åker dit och de anhöriga till offret får upprättelse. Även om det inte finns någon vinnare har rättvisa skipats. Och vi behöver så innerligt på nytt och på nytt få höra att rättvisa finns. Att upprättelse är möjlig. Annars förlorar vi hoppet, annars släcks vår gnista.

Vi är kallade att visa respekt, det är vad jag tror. Och därigenom ge varandra upprättelse. Det svåra är att inte glida ner i hämndens gyttjiga dike. Om det är något som berättelserna ur Jesus liv visar, så är det att han gång på gång på gång gav upprättelse: Stig upp – stig upp – stig upp. Men han hämnades aldrig. Inte på romarna, inte på meningsmotståndarna. Ingen plattades till. Snopet!

Vad är det farliga med populistiska partier och grupper? Att de försöker ge upprättelse åt den lilla människan på bekostnad av namngivna syndabockar. Hämnas på de här, så får ni det bättre. Hämnas på utlänningarna, minoriteterna.

I motsats till de brittiska deckarna riktar sig hämnden inte ens mot dem som är skyldiga. Så ser inte upprättelse ut. Då föredrar jag Svarta Handen.

Monica Vikström-Jokela

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

EKUMENISKA RÅDET. Laura Häkli är ny generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. Hon ska göra praktikantveckor i alla elva medlems­kyrkor. 8.12.2025 kl. 10:00

GRAVFYND. Kvarlevor av tre personer som troligen levde på 1700-talet har fått sin sista viloplats i en grav på begravningsplatsen vid Esbo domkyrka. Kvarlevorna hittades i samband med grävarbeten, eftersom Esbo domkyrka för tillfället genomgår en omfattande renovering. 4.12.2025 kl. 11:49

julmusik. Kyrkorna fylls av ljus, gemenskap och välkända melodier när församlingarna runt om i Borgå stift bjuder in till De vackraste julsångerna. Kantorerna Diana Pandey och Mikaela Malmsten-Ahlsved i Pedersöre församling har valt årets svenskspråkiga sånger. Vi träffades för att tala om årets sångval, personliga favoriter och varför traditionen är så betydelsefull. 3.12.2025 kl. 14:45

julklappar. Hitta en trevlig burk. Börja leta efter uppmuntrande ord, tröstande poesi eller en tom lapp att teckna ner tacksamhet på. Så har du skapat en julklapp som kräver tid och omsorg men nästan inga pengar! 1.12.2025 kl. 14:35

Personligt. Wille Westerholm hade i många år en dröm: att bli personaldirektör på Stockmanns varuhus. Han jobbade på varuhuset i hela 17 år. Sedan tog livet en ny vändning. I dag är han kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. 26.11.2025 kl. 13:24

ortodoxa kyrkan. Finlands ortodoxa kyrka har det ekonomiskt knappt. Nu utreds möjligheten att leda kyrkan genom att gå tillbaka till tiden då man hade bara två biskopsstift. 28.11.2025 kl. 11:32

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Prästen som leder landets största samfällighet, i Helsingfors, blir överdirektör vid Undervisnings- och kulturministeriet. 27.11.2025 kl. 16:40

BISTÅNDSARBETE. Sjökapten Tom Lindroos gjorde en frivilliginsats på världens största civila sjukhusfartyg som drivs av kristna Mercy Ships. I Afrika förändrar en operation många människors vardag helt och hållet. 25.11.2025 kl. 20:00

Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32