Hur ska man välja faddrar?

24.05.2017
INKAST. Kommer man från andra sidan jorden så är man inte faster Fia upp i dagen.

Med vårt första barn hade vi en klar, välgenomtänkt strategi. Eftersom han är adopterad och inte har några biologiska band till släkten ville vi ge honom faddrar från olika grenar av den egna familjen. Kommer man från andra sidan jorden så är man inte faster Fia upp i dagen, och inte kan morbror Martin heller stolt påpeka att systersonen minsann brås på honom när det gäller segling och navigation.

När vi valde faddrar valde vi ambassadörer, talespersoner från både mammas och pappas sidor, som vi hoppades skulle ta pojken under sina vingars skugga och rentav försvara honom – så oroliga var vi – om den övriga familjen inte hade accepterat barnet.

Så här tänker adoptivföräldrar som malts igenom år av utredningar, kurser och litteratur. Rasism kan frodas närmare än du tror och vi ville göra allt för att rota barnet i familjen. I dag, fem år senare, känns det som om vi gjorde rätt. Familjen är pojkens egen till hundra procent, något annat har aldrig nått åtminstone våra öron.

Med vår andra pojke hann vi inte fundera åratal på saken. Vi blev varken uppvaktade av sociala myndigheter eller krävdes på brottsregisterutdrag under väntetiden. Fadderfrågan dryftades i ett hormontöcken uppblandat med totalt familjekaos över att helt plötsligt, och väldigt oväntat, också vara biologiska föräldrar. I ärlighetens namn minns jag inte ens helt hur vi resonerade kring faddrarna, jag tror vi gick mest på känsla. En granne, en kusin, två vänner – och det blev också bra. Jättebra.

Nu står vi snart inför faddervalet igen, snäppet mindre chockade än senast. Hur tänker man då?

Grundidén från kyrkans sida är ju att faddrarna svarar för barnets ”kristna fostran”. Jag tolkar det som att faddern ska leva ett sådant liv att den kan fungera som en förebild för barnet, att fadderns värderingar och agerande stämmer överens med mina värderingar som förälder och att jag är villig att låta faddern påverka och influera mitt barn. Innerst inne hoppas väl alla föräldrar på att just deras barn ska vara omgivna av vettiga vuxna, särskilt när de når tonåren och man sannolikt själv har allt mindre att säga till om.

Det är en enorm och svår uppgift att välja vuxna vänner till sitt barn. En fin fadderrelation kräver närvaro och engagemang i många år, ett aktivt intresse att jobba för relationen, inte minst hos föräldrarna själva.

Jag är inte heller på långa vägar själv någon toppfadder. De egna barnen tar cirka 110 procent av krafterna, lägg till tusentals kilometrar i avstånd till ett av barnen och svårighet att få till planeringen i största allmänhet och det blir inte så tätt mellan träffarna. Men jag vet att när jag väl lyckas träffa mina fadderbarn så njuter vi båda av tillsammanstiden.

Den stora fadderbonusen är ju att barn vanligen beter sig hundra gånger bättre tillsammans med andra vuxna än i föräldrarnas sällskap.

Nina Österholm

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56