Amanda Audas-Kass är lärare i modersmål och bloggare.
Jag är ungefär nio år gammal. Det är påskafton och jag har just kommit hem från några timmars ihärdigt påskhäxande i hemkvarteren i Vasa. Jag vet att vi firar påsk för att Jesus dog och uppstod. Jag har hört det hemma, jag har hört det i skolan och jag har hört det i söndagsskolan.
Men just där och då, när jag sorterar mitt påskgodis – det jag gillar mest längst till höger och marmeladen till vänster – känns det onekligen som om man stavar till påsk med kinderägg, lakritsstänger och karameller med papper på. Dödsskallekullar och tomma gravar behöver inte ens försöka.
Tio år senare är jag svartvit och hård, så där som man åtminstone på något plan får vara när man är ung och söker svar på frågan om vem man vill vara. Om det skulle finnas ett demonstrationståg mot påskhäxor skulle jag gå längst fram med de vassaste plakaten. Jag skulle kanske rent av starta hela tåget.
Mitt nittonåriga jag anser nämligen att chokladäggen stjäl showen från påskens egentliga huvudperson och är därför beredd att låta påskhäxorna åka en sista gång till Blåkulla och sedan stanna där för gott.
Jag vet att jag menade väl när jag var nitton och visst hade jag en poäng. För nog är det ju lite sökt att Jesus ska hittas i ett hav av kycklingar, påskharar och äggformade sötsaker. Man måste liksom ta till mer än fantasi för att hitta kopplingen.
Men jag har ändrat mig. Igen. För det där påskgodiset bidrog onekligen till att jag som barn fullkomligt älskade påsken. Att jag kom ihåg att den fanns och att jag längtade efter den redan många veckor innan den kom. Och jag visste ju hela tiden vad påsken egentligen handlade om.
Trots att den också bjöd på den där godisfesten. Så Jesus kunde ju visst konkurrera!
För mig som kristen är påsken livsviktig. Den där allra första påskdagen är världshistoriens största dag, den dag som visar att allt är möjligt, att ljuset faktiskt är starkare än mörkret och att döden inte har sista ordet. Vi har all orsak att fira hoppets högtid!
Om mina barn har lättare att älska påsken om den ramas in med påskgodis så välkomnar jag varmt alla hucklen, förkläden och kopparpannor i världen.