I själva verket är det inte bara under julen de vistas utomlands. Det har också blivit allt vanligare, inte minst bland den allt större gruppen mobila och väl stadda pensionärer, att byta hemorten mot något semesterparadis under de månader när vårt land är som mest kulet och ogästvänligt.
I Europa betyder det samtidigt att de slår sig ner i servicesamhällen där den värsta turistsäsongen är över. På en del orter har restaurangerna gått i vinteride med vita dukar över inredningen och hyrbilarna står långtidsparkerade i rader vid trottoarkanten. Lugnet och ron har många fördelar, inte minst genom förmånligt boende på lägenhetshotell på sparlåga. Men det finns också risk för både ensamhet och isolering. Diakonin får en allt viktigare roll i kyrkans arbete bland finländare utomlands.
Säsongflyttarna är drygt tio tusen, varje år. Tillsammans med veckoturisterna gör den här gruppen över två miljoner resor per år. Kyrkans arbete bland utlandsfinländare har på många håll i världen allt mer skiftat tyngdpunkt mot säsongflyttarna. I många av de gamla emigrantländer där det grundades finländska församlingar har de nya generationerna utlandsfinländare inlemmats i den lokala kulturen och kyrkligheten. Frågan är om det inte är en naturlig och rentav önskvärd utveckling. Kyrka är kyrka varhelst den finns i världen, en av grundtankarna borde vara att odla gästfrihet så att det finns en öppen dörr varthelst man kommer och varhelst man kommer ifrån.
På sitt sätt är tanken att kyrkan ska finnas med i bagaget, just i den finländska tappningen, därför något av en motsägelse till gästfrihetens teologi. Ändå är det fortfarande viktigt för många att få använda sitt, eller föräldrarnas, modersmål som känslornas och bönens språk.
Inte minst blir det livsnödvändigt för de mer kortvariga utlandsfinländarna om semestern eller vistelsen plötsligt slutar med sjukdom eller död. Då kan samtalet med en finländsk präst bli en livlina som hjälper en att hantera sorgen och chocken mitt i ett främmande land.
Det gäller också att komma ihåg att utvandring inte är ett fenomen som hör historien till. Drygt 1,4 miljoner finländare eller personer med finländsk etnisk bakgrund finns i dag spridda över hela världen.
Även om guldrushen är över finns det också nya kolonier där en viss kategori av finländare i arbetsför ålder samlas i mindre kluster. Det gäller till exempel i högteknologisamhällena i USA, där den finska kyrkan är en viktig samlingspunkt för barnfamiljer och där kristen fostran är en naturlig och eftertraktad vara som bara församlingen kan erbjuda. De kända julpsalmerna gör många tårögda också härhemma. Men det kan väl hända att de allra innerligaste sjungs på modersmålet någonstans i en kyrkbänk långt borta.