Att det finns regioner där kristna minoriteter lider svårt är tyvärr inte någon nyhet. Den trista poängen i rapporten från den katolska organisation som regelbundet kartlägger situationen är att det som varit ont har blivit ännu värre sedan sist. Det gäller både frekvens och former: Förföljelserna är fler och grymheterna ännu mer utstuderade.
Den internationella organisationen Society for Human Rights, stationerad i Frankfurt, uppskattade redan i en uppmärksammad rapport år 2012 att åttio procent av all religiös diskriminering riktades mot kristna. Den färska rapport som refereras i det här numret av Kp noterar att förföljelse och våld mot kristna har ökat sedan motsvarande mätning gjordes för två år sedan.
Oroväckande är också våldets art. Hur än en stat ser ut är det svårt att komma åt den terror som idkas av rörelser som sätter sina egna lagar och landsgränser. Skräckexemplet är terrororganisationen IS, som i sitt namn till och med velat annektera statsbegreppet. Men den islamska stat de hävdar är inget annat än ett rövarband och deras krigare inget annat än mördare.
Det gör tyvärr inte deras framfart mindre katastrofal. IS-Isis-Daesh har dödat hundratusentals, men deras våldsmetoder har också sänkt moralbegreppet för andra, så att tröskeln för att döda eller trakassera med tron som argument blivit lägre. Våld sprider våld. Hat göder hat.
I rapporten lanserar författarna därför begreppet islamistisk hyperextremism, för att ge människorättsfrågor ett nytt instrument. Den typen av extremism står bakom över hälften av de allra värsta ländernas statistik över våldsbrotten mot kristna. Begreppet behövs kanske, för att öppna ögonen för den ödesdigra kombinationen av en ideologi som kombinerar hat och en förvrängd uppfattning om rättsskipning med effektiva sociala medier och propaganda som rör sig över alla landsgränser och kontinenter. Det är ett stort misstag att avfärda IS som en grupp amatörer.
Hur man än vill se det blir de kristna i Mellanöstern den grupp som snabbt råkar illa ut. Historien, världspolitiken och en stor portion ren och skär okunskap och fördomar talar emot dem som avvikande, främmande.
Hat mot USA? Vänd det mot de kristna, som delar samma tro. Vanmakt över fattigdom? Snegla på de kristnas företagande och egendom. Snabbt kommer vreden och hatet in i bilden, och plötsligt är steget till våldshandlingar kort. Lägg till symbolvärdet, så inser var och en att attentaten mot kristna kyrkor just under de stora helgerna inte är irrationella handlingar utan en del av den strategi som ska stärka skräckväldet.
Hosianna! Rädda oss, kom med hjälp! Ropet klingar angeläget, uppfordrande till oss. Från de slätter och folk som höjde det också då, en gång för länge sedan.