När välmening river broar

13.10.2016
LEDARE. Var blev religionsfriheten för de barn och föräldrar som ser det som en del av sin identitet? Varför var den biten så snabbt och enkelt förhandlingsbar, frågar sig May Wikström.

På Åland har julkyrkodebatten kommit igång redan före höstlovet. Barnomsorgen i Mariehamn har bestämt att dagbarnen inte längre ska gå i julkyrkan i dagisens regi. Än en gång bottnar beslutet i en rättvisetanke. Om inte alla vill eller kan – får gör de nämligen nog – vara med så är det inte rättvist att de andra går i julkyrkan. Den enklaste lösningen blir att dra streck över hela tillställningen, och så blir man av med problemet. Tolkningen på religionsfrihet likställs med ”ingen alls”.

Kanske. Men å andra sidan. Var blev religionsfriheten för de barn och föräldrar som ser det som en del av sin identitet? Varför var den biten så snabbt och enkelt förhandlingsbar? Svaret kan lätt sökas i den komplexa inställningen till religion i stort. Det är ett område som många närmar sig trevande och osäkert, och då blir det lätt att också tänka längre för andra än de egentligen har begärt. Bara för säkerhets skull, ifall att.

Ett argument för att snäva in på aktiviteter där sed, kultur och kyrka möts handlar om att multikulturell respekt numera kräver större diskretion.

För dem som kommit till ett land, där så mycket bottnar i en historia där kyrka och folk tvinnats samman på gott och ont, är det närmast ett slag i ansiktet. Varför ska de förvägras insyn i den tysta kunskap som pulserar genom våra samhällen? Är det hänsyn att beröva någon koden till förståelse? Hur kan det kallas inklusivitet att dra igen dörren om det egna sammanhanget och inte erbjuda trygga möjligheter att bekanta sig med något utan förväntningar på egen aktivitetet – eller ens full förståelse?

För många finländare med rötter i andra länder och religioner är särskilt julen en jobbig tid. Allt är stängt, gatorna står tomma och i en hårt omhuldad inre krets drar familjer från julbord till julannandagsbord medan de som står utanför väntar ut helgen i tristess. ”Era hem är stängda”, konstaterade en iranskbördig man.

Att också stänga kyrkan, privatisera den så hårt att den inte längre klassas som neutral att ens bekanta sig med för någon timme, är att dra linjen fullt ut, att stänga dörrarna kring vad det hela handlar om.

Värre är kanske ändå signalen att man inte längre behöver förstå. Att religion, tro och övertygelse är något så sekundärt att det är bortkastad tid och möda i fostran att servera ens som smakprov.

Att fostra till segregation är inget framgångsrecept. I stället borde vi öppna för en större mångfald och tolerans för varandras religiösa uttryck. Det lyckas inte med rödpennetaktiken.

Myndigheters och instansers ibland religiöst tondöva och brutalt okunniga hantering av asylsökandes religiösa verklighet vittnar knappast om att religionens betydelse överbetonas i vårt samhälle. Tvärtom kan de ses som ett bevis på en åldrande enhetskultur som skyggt har tappat ord och begrepp för något som fortfarande är viktigt för många människor.
Och som kan förena och bygga ny samhörighet, över tros- och religionsgränser.

May Wikström
– Det var inget lätt beslut att lämna församlingen. Jag hade gett den både hjärta och själ.  Jag hade känt en kallelse till församlingen och undrade om jag sviker den.  Men det var en tid för förändring på många olika plan.

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48
– Om jag får någon att skratta kan det vara jättevärdefullt. Jag har alltid tänkt att min själ går i moll, säger Anne Hietanen.

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00
Att försöka vara religiös – det är ingen idé, tänker Nina Åström.

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00
78-årige Donald Trump är med en klar marginal favorit i kyrkosamfund som våra – dominerande vita, protestantiska kyrkor.

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00
Eva Ahl-Waris är präst i Agricola svenska församling.

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30
Natalie Björkstrand tycker att mötet med de lokala människorna var det bästa med resan till Kenya.

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42
Laura Serell är församlingspastor i Jomala församling. Just nu längtar hon efter att få vara i svampskogen. Hennes tips: ta med en termos kaffe till svampskogen och ta en utomhusfika.

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06
Forskarna Marina Lindell och Janne Berg gräver i hur polariserade vi finlandssvenskar är, och hur vi kan närma oss varandra.

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22
Vuxenkonfirmationen ledde till att Tove Uvemo Söderbäck började gå i kyrkan.

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53
– Att få visa att Gud är nådig och att hans förlåtelse finns där för alla, oavsett vad vi gjort, har varit en stark upplevelse för mig, säger Fanny Sjölind.

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28
Tidigare kändes tanken att lämna Jakobstad motig. Nu har Anders Eklund och hans fru Maria skaffat husbil.

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36
– Jag har ett personligt intresse att påverka i de här frågorna, säger Sini Aschan.

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00
Kyrkoherde Lotta Endtbacka från Jakobstad sitter i styrgruppen för en smalare kyrkostyrelse.

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00
Arbetet med utmärkningen började i Sideby och inför invigningen har man också ruttmärkt runt Vasa.

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51

Sonja Jakobsson jobbar som studentpräst vid Helsingfors universitet, Hanken och Arcada.

KOLUM. I mitt arbete som studentpräst träffar jag unga studerande som söker sig till mig för samtal. Deras värld har mörknat så mycket att de har klivit över den tämligen höga tröskeln att söka hjälp hos en präst. 24.4.2023 kl. 08:00

biskopar. Den finländska teologen Jaakko Rusama har valts till biskop för den lutherska kyrkan i Storbritannien. 26.4.2023 kl. 15:02
Jomala församling är en av de församlingar som fick understöd.

UNDERSTÖD. Kyrkostyrelsens plenum har beviljat församlingarna understöd för sammanlagt 7,38 miljoner euro ur den statliga finansieringen för skötseln av församlingarnas kulturarv. 25.4.2023 kl. 11:01
Förlåtelse är något du överräcker för en gåva som inte kräver något i gengäld.

FÖRLÅTELSE. Vad händer när någon behandlar dig fel? Du känner dig arg, sårad, ledsen och övergiven. Du vill ha rättvisa, och du vill att någon betalar. Men om rättvisan inte kommer – vad gör du då? Du förlåter. Sjuttio gånger sju gånger gör du det – och då sjunker inte bara ditt blodtryck utan du bygger också din karaktär. 20.4.2023 kl. 10:18
– Jag satt nästan mer utanför dörren än inne i klassrummet. Nu sitter min lärare i församlingsrådet med mig.

Personligt. Staffan ”pastorn” Björklund, stuvare och skogshuggare, har aldrig brytt sig om människors titlar. – Jag brukar alltid säga att alla som kliver över tröskeln till Herrens hus är likvärdiga. 20.4.2023 kl. 18:00