Vem ska betala välfärdens pris?

19.05.2016
Välfärden monteras ner och bildningen försummas. Vår regering får stryk efter noter av en rad kulturpersonligheter, från kompositören Kalevi Aho till islamexperten Jaakko Hämeen-Anttila. Finlandiapristagaren Laura Lindstedt ger flankstöd och säger att regeringen återinför klassamhället.

Det finns ingen större orsak att försvara SSS-regeringens sätt att i bästa företagaranda låta högavlönade universitetsadministratörer göra slut på den akademiska autonomin. Regeringen är mycket tydlig med att allt ska underställas mantrat ekonomisk tillväxt.

Kulturpersonerna har förstås rätt när de säger att ”fyrk finns”. Dessvärre finns pengarna på fel ställen och då avses inte bara skatteparadis. Vi lever i en kapitalistisk kultur och resultatet är att pengarna är ojämnt fördelade i samhället.

Regeringen står inför dilemmat att både välfärd och bildning har sitt pris. I takt med en allt ojämlikare inkomstfördelning blir det allt svårare att taxera ut ”orimligt” mycket av dem som har. Ännu svårare är det att lyfta landet ur träsket genom att de som har lite ska avstå från förmåner medan de som har fortsatt kan räkna med att få en större bit av tillväxtkakan.

I ekonomiska termer var den nordiska socialdemokratin ett lyckat projekt. På 70- och 80-talen var de nordiska samhällena de mest jämlika någonsin, både till inkomst och förmögenhet. En följd är att så gott som alla finländare med lön fortfarande – otroligt nog – platsar bland de två-tre procenten högst upp i den globala inkomstfördelningen. Ett löneläge som i en världsvid konkurrens innebär en utsatt position.

I USA, som är tungviktaren när det gäller relationen mellan demokrati och kapitalism, har löneskillnaderna formligen exploderat under de senaste 30 åren. Den rikaste tiondedelen får numera över hälften av det totala lönesumman i landet. I dag måste man skilt räkna den rikaste procentens och den rikaste promillens andel för att alls få grepp om löneskillnaderna. Så stora har de blivit.

Sovjetunionens sönderfall lärde oss använda ordet ”oligark” om personer som tjänar hundra och tusen gånger mer än vanligt folk. USA:s förra president Jimmy Carter kallar i dag USA en oligarki, inte en demokrati. Orsaken är de forskningsresultat som säger att de politiska besluten i USA efter hans presidenttid i stort sett gynnat enbart den rikaste tio procenten av landets befolkning. Övriga invånare har inget inflytande alls på politiken.

Årets presidentvalsrörelse är en protest mot oligarkin. Ingen av presidentkandidaterna talar egentligen för storkapitalet. Men den nordiska socialdemokrati som Bernie Sanders talar för är fortfarande ett rött skynke för åtminstone halva den amerikanska väljarkåren. Och det som Donald Trump talar för är ett rött skynke för en stor del av resten av världen.

Rolf af Hällström
– Om jag får någon att skratta kan det vara jättevärdefullt. Jag har alltid tänkt att min själ går i moll, säger Anne Hietanen.

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00
Att försöka vara religiös – det är ingen idé, tänker Nina Åström.

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00
78-årige Donald Trump är med en klar marginal favorit i kyrkosamfund som våra – dominerande vita, protestantiska kyrkor.

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00
Eva Ahl-Waris är präst i Agricola svenska församling.

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30
Natalie Björkstrand tycker att mötet med de lokala människorna var det bästa med resan till Kenya.

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42
Laura Serell är församlingspastor i Jomala församling. Just nu längtar hon efter att få vara i svampskogen. Hennes tips: ta med en termos kaffe till svampskogen och ta en utomhusfika.

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06
Forskarna Marina Lindell och Janne Berg gräver i hur polariserade vi finlandssvenskar är, och hur vi kan närma oss varandra.

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22
Vuxenkonfirmationen ledde till att Tove Uvemo Söderbäck började gå i kyrkan.

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53
– Att få visa att Gud är nådig och att hans förlåtelse finns där för alla, oavsett vad vi gjort, har varit en stark upplevelse för mig, säger Fanny Sjölind.

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28
Tidigare kändes tanken att lämna Jakobstad motig. Nu har Anders Eklund och hans fru Maria skaffat husbil.

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36
– Jag har ett personligt intresse att påverka i de här frågorna, säger Sini Aschan.

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00
Kyrkoherde Lotta Endtbacka från Jakobstad sitter i styrgruppen för en smalare kyrkostyrelse.

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00
Arbetet med utmärkningen började i Sideby och inför invigningen har man också ruttmärkt runt Vasa.

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51
Kyrkoherdetjänsten i Larsmo på orten har lediganslagits men har inte lockat några sökande.

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00
Jonas Gehlin tycker det varit mindre utmanande än väntat att bo och jobba i Finland.

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

prästvigning. Jean d’Amour Banyanga prästvigdes sjunde juni i Borgå domkyrka. 8.6.2020 kl. 12:33
Till de konstigaste saker Haje Abrahamsson gjort under coronaisoleringen hör att hon öppnade en byrå för flygande mattor och kokade grankottssirap!

utmaningar. Haje Abrahamsson är skådespelare och mamma till ett barn med specialbehov. – Det jag gör kan tyckas tungt, men det är roligt och djupt meningsfullt. 5.6.2020 kl. 10:39
En chaufför påverkar stämningen i hela bussen, bland annat därför tycker Rune Packalen att det är viktigt att kunna bjuda på sig själv.

sibbo. Rune Packalen kallas för församlingens tredje diakon. Som busschaufför har han fört många förtroliga samtal. En stor tragedi har färgat hans eget liv, och gjort honom till en lyssnare. 4.6.2020 kl. 14:11