Biskoparna och pressen

08.09.2016
Egentligen var uppståndelsen efter biskopsmötet i Joensuu lite oväntad.

Presskonferenserna efter de slutna mötena brukar i allmänhet vara glest frekventerade, och för kyrkans kommunikatörer rent av erbjuda en utmaning när det gäller att hitta något tillräckligt intressant för allmänheten. Därför gick det kanske som det gick. De ansvariga missade förhandsintresset, missade också utmaningarna och det enorma suget efter glasklara besked.


Kontentan av det biskoparna ville säga i anslutning till den för länge sedan beställda lägesrapporten om äktenskapsbegreppet i den lutherska kyrkan klarnade bara minuter innan det var dags att möta pressen. Det pressmeddelande som gick ut via kyrkans egna kanaler lyckades inte heller sätta utlåtandet i det sammanhang biskoparna och kyrkan hade velat.


Det är här den springande punkten finns. Det finns en pockande beställning på konkreta svar. Därför var den med förlov sagt rätt intetsägande promemorian inte tillräcklig, vilket lämnade fältet fritt för tolkningar. Att biskoparna inte ville. Att biskoparna ville. Att vissa biskopar ville eller inte ville.


Än mera komplicerat blir det av att samtliga antaganden säkert innehåller åtminstone ett korn av sanning. Det är ingen hemlighet att biskopskåren är splittrad i frågan. Samtidigt som traditionen bjuder att de utåt ska stå enade, därför refereras inte heller de enskilda inläggen i biskopsmötet, vacklar uppenbarligen också de i frågan om vad som ska hända när den könsneutrala äktenskapslagen träder i kraft nästa år.

Det sista ordet har hur som helst kyrkomötet. Därför valde biskoparna att låta redogörelsen utmynna i ett konstaterande om att ”frågan behöver diskuteras”. Å ena sidan kan man kanske tycka att det var ett sympatiskt drag, att lekmännen i kyrkan får diskutera utan förhandstyckanden från biskopskårens sida.


Men å andra sidan är biskopsmötets medlemmar enkom det forum som handlägger ärenden om kyrkans tro och förkunnelse. Vem ska tycka till om inte de? Därför är besvikelsen också så stor bland allmänheten, som inte riktigt sväljer förklaringarna om den kyrkliga byråkratins svängar och protokoll. Trots att samma byråkrati också garanterar att beslut i den evangelisk-lutherska gemenskapen inte kommer till odemokratiskt och förhastat. Det är trist att många kommentatorer valt att dra billiga poänger på att kyrkans beslutsfattande ser ut som det gör. Alternativet är trots allt värre. Att pressen på kyrkan är hård borde inte betyda att den förväntas kasta sin egen beslutsprocess överbord.

Det enda vi vet med säkerhet nu är att sammandrabbningen är överförd till kyrkomötet. Risken är stor att det blir en svår och slitsam process. Och om inte förr så kommer antagligen samförståndet bland biskoparna att spricka i plenisalen.

May Wikström
Nedskärningen väckte också diskussioner i regeringen, säger Adlercreutz.

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50
Långsamt började ljuset gå upp för David Sandström att allt inte stod rätt till med församlingen.

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00
Unga killar i 15-17-årsåldern är mycket intresserade av tro.

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00
– En rättvisefråga som ligger framför oss, anser kanslichef Pekka Huokuna vid Kyrkostyrelsen

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30
– Enbart under de senaste tjugo åren har det grundats 1,2 miljoner nya kristna församlingar i världen, säger Johanna Björkholm-Kallio.

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00
Styrelsen är mån om att Barnoas ska få en fortsättning och har inlett diskussioner med en annan rörelse om ta över teamet.

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26
– Jag var också förvånad över att så många i stiftet inte kände till hela turneringen, säger lagledaren Kristian Willis.

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24
För Elsa Sandås är tro och kreativitet tätt sammanvävda.

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

Johan Candelin ser hoppfullt på utgången av rättsprocessen.

Johan Candelin. Polisutredningen gällande Martyrkyrkans vänners insamlingstillstånd är nu klar och ärendet går till rättegång i november. Två personer i styrelsen står åtalade. 6.8.2020 kl. 12:00
Åren mellan fyrtio och femtio hade varit hektiska. Camilla Svevar fick sitt tredje barn, hon sadlade om och läste teologi och blev präst, hon insjuknade i bröstcancer och blev frisk. Och som tf kyrkoherde i Replot bröt hon upp från sitt andra äktenskap.

Camilla Svevar . Hon försökte göra karriär som sångerska, hon var kantor och småbarnsmor, hon blev präst och fick cancer – och skilde sig, två gånger. Idag är Camilla Svevar kyrkoherde i Replot och vill predika för sökarna. 6.8.2020 kl. 10:02
Camilla Sundqvist är nu hel som människa.

profilen. Hon sökte bli helad från sin sjukdom men fann bara tomhet. Även om sjukdomen är kvar så har Camilla Sundqvist nu blivit hel som människa. 6.8.2020 kl. 09:08
Sju månaders arbetslöshet gav Mikaela Steffansson möjlighet att fundera över hur hon ville att livet skulle se ut.

Arbetslöshet. Att vara arbetslös lärde Mikaela Steffansson hur prestationsinriktade vi är. Vi har svårt att veta hur vi ska inleda samtalet om vi inte pratar jobb. 5.8.2020 kl. 08:00
Nicolina Grönroos, Louise Häggström och Andreas Lundgren poddar tillsammans.

podcast. De drömde om att starta en podd, och undantagsvåren blev en spark i baken. Nu pratar de om allt som hör livet till i podden Typ livet. 4.8.2020 kl. 07:00