Men något mera missvisande och irriterade namn på lagringsenheten kan jag inte tänka mig. Jag undrar vad den personen som kom på det namnet egentligen tänkte på i den stunden. Det enda som torde vara klart är att namnet är en skrivbordsprodukt.
Ett minneskort tyder ju på att man minns det – åtminstone var man har det. För det kortet ska man absolut inte glömma efter sig. Men hur många gånger har det inte hänt att det retliga lilla kortet sitter kvar i kortläsaren när man befinner sig ute på fältuppdrag och skulle behöva ha det i kameran.
Minneskort! Ha!
Under åren har jag lärt mig att alltid ha ett extra minneskort med mig i kameraväskan. Det har räddat en del situationer. Men ibland tar jag bara kameran på axeln när jag går. Då är det kört om minneskortet inte sitter i kameran.
En sådan gång gick jag in via en fotoaffär för att köpa ett nytt. Men så sålde de bara minneskort av en annan modell. Även om jag laddat upp med extra minneskort för kameran så har jag inte kommit att tänka på att bandspelarens minneskort är av annan modell.
Suck!
Om minnet är kort så är minneskortet det minsann också.