Uniform på gott och ont

03.03.2016
Prästskjortan är ett värdefullt hjälpmedel. Tack vare den behöver en präst inte förklara vem han eller hon är vid besök på sjukhus och i skolor. Samma signal fungerar vid hembesök och i andra kontakter med församlingsborna. Av samma orsaker har diakoniarbetarna och på senaste tid även ungdomsarbetsledarna önskat en egen tjänsteskjorta.

När vi tar på oss ett plagg som markerar vår grupptillhörighet blir vi delaktiga av ett kollektiv och en tradition. Vi får gå in i en roll som väcker vissa bestämda förväntningar hos de människor vi möter. Ibland kan de här förväntningarna också kännas som krav, men oftare har jag ändå upplevt att prästrollen har burit mig. Samtidigt ska jag inte förneka att det är väldigt skönt att komma hem, ta av mig prästkläderna och igen få känna mig helt som mig själv.

Skoluniformer är något främmande hos oss, men ett viktigt argument för användningen av skoluniformer är att elevernas sociala och ekonomiska bakgrund inte ska synas på klädseln. I en tid då utseende, kroppsbyggnad och trendiga kläder värderas högt redan i unga år finns det de som på allvar talar för behovet av skoluniformer också här uppe i Norden.

Krav på likartad klädsel kan emellertid också vara ett sätt att begränsa och skuldbelägga andra. De starka, men på många håll tämligen nya kulturella traditioner som kräver att muslimska kvinnor ska dölja sin kropp, sitt hår och i vissa fall även sitt ansikte, är ett uttryck för det här. Likt skoluniformerna har man motiverat även det här bruket med att kvinnorna skonas från att vara sexobjekt och hela tiden värderas på basen av sitt utseende. Men i grunden handlar det om att kvinnorna skuldbeläggs för att med sin kropp fresta männen till synd – som om männen inte själva skulle ha något ansvar för att behärska sig.

Den kollektiva samhörighet som uniformen väcker bär också på andra risker. Historien och vår samtid vittnar om hur hyggliga män kan förvandlas till okänsliga våldsmän då de som soldater blir en anonym del av ett kollektiv. Det är som om ansvaret för de egna handlingarna skulle lösas upp då man är klädd som alla andra i förbandet.

I dopet är barnet omslutet av en dopkolt som symboliserar Guds förlåtelse. Ändå är det inte som en opersonlig del av ett kollektiv som vi döps utan som en unik individ med ett eget namn. Vi ikläds Kristus och i den bemärkelsen förenas vi med alla andra kristna. Men vår uppgift är att fylla dopkolten, dopets gåva, med vårt eget unika liv som delar av en befriad gemenskap med uppdraget att göra Guds rike synligt i vår värld.

Björn Vikström

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

KONFIRMANDTIDEN. Ungefär 68 procent av unga som konfirmerades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 2023 tycker att konfirmandtiden har påverkat deras psykiska välbefinnande på ett positivt sätt. Det här kommer fram i kyrkans nationella självutvärdering för konfirmander. 29.11.2023 kl. 08:00